söndag 24 januari 2010

Återerövra riksdagsmandatet – Inför renodlade personval

Om du skall göra politisk karriär måste du börja tidigt. För att vara framgångsrik inom politiken får du inte ens åkt dit för fortkörning eller ha obetalda TV-licenser. Vi får därför en yrkeskår som heter politiker. Personer som aldrig haft ett vanligt jobb med vänner utanför politiken. Start i ungdomsförbundet och sedan går man vidare som politisk sekreterare. Effekten blir att kontakten med vanliga väljare blir allt sämre. Partiledningarna i samtliga partier har idag liten uppfattning om hur snabbt strömningarna går i samhället. FRA-beslutet är ett sådant typexempel. Från att de trott att det rört sig om några ungdomar och någon enskild riksdagsledamot som protesterar på Sergels Torg till frågan om att regeringen svajade/skulle avgå gick fort. Ett annat exempel är Europaparlamentsvalet där socialdemokrater och Moderater skickade ut partiledaren (som inte stod på någon lista till Bryssel) och pratade inrikespolitik istället för vad som skall uträttas i Europa. Kommunikationsstrategerna för respektive parti hade så fel, så fel.

Om intresset för politik och förtroendet för den valde riksdagsledamoten skall öka krävs att mandatet för varje riksdagsledamot återerövras! Om man inte - likt nu - behandlar riksdagens ledamöter som röstboskap kommer heller det inte behövs 349 ledamöter. Det räcker med partiledarna och partisekreterarna som förklarar vad man egentligen har beslutat.

En regering kan inte förvänta sig att de egna riksdagsledamöterna enbart skall ställa sig i ledet. Fler FRA-frågor dyker upp som resulterar i ett tilltagande politikerförakt. Eftersom partiledningarna inte längre känner av underströmmarna innan besluten tas i riksdagen skickas försöksballonger ut med förslag till politiska beslut. Om de inte faller i god jord så ändrar man eller drar helt tillbaka förslagen. Senaste exemplet är utförsäkringsdebatten där besluten blivit mildrade i etapper.

Istället för dåliga kompromisser är det dags att införa ett renodlat personval där medborgaren är tvungen att kryssa en kandidat på partilistan. Vem som väljs blir viktigare än de centraldirigerade budskapen partiernas valmaskineri trummar ihop. Med renodlade personval måste partierna satsa valbudgeten på kandidater istället för rikskampanjer. Självklart kommer partierna stötta de kandidater som är mest lojala. De kandidater som istället förlitar sig på "Nya medier" och annorlunda kampanjupplägg kommer dock att kompensera detta med råge.

Grundlagsberedningen föreslår istället att man sänker spärren för att kunna bli personvald från 8 till 5 procent. På grundval av senaste valresultatet över vad som krävdes i antal personkryss för att få ett personligt mandat har jag gjort en analys för Folkpartiet. Vid dagens 8 procent om med det föreslagna 5 procenten. Nästan vem som helst på riksdagslistan kan ta ett personligt mandat vid valet 2014. Tufft i Storstäderna men annars fritt fram.

Om ett personval värt sitt namn skall fungera i hela landet och inte bara i storstäderna så behövs fler valkretsar och därmed fler riksdagsledamöter. Det behövs 500 riksdagsledamöter om ett renodlat personval värd sitt namn skall kunna fungera. Alternativet är annars enmansvalkretsar som England vilket driver fram ett två-partisystem. Med fler riksdagsledamöter ökar kontakten med väljarna för alternativet är färre ledamöter med ökad makt till partiledningarna och politrukerna.

Det behövs mer demokratiska partier med betoning på det interna partiarbetet. Fler medlemsomröstningar och infrastruktur för att medlemmarna skall kunna påverka partipolitiken inifrån. I dag är varje medlem hänvisad till ett kommunalt/landstingsuppdrag mellan valen. Medlemmarna vill diskutera rikspolitik och vara med och påverka i de stora frågorna. Idag är istället partimedlemmarnas viktigaste roll att vara val- och kampanjarbetare. Kommunikation är en profession även inom den egna partiorganisationen. Om man vill ha fler medlemmar i partierna så krävs en strategi för att ta hand om medlemmarna och ge dem möjligheter att påverka politiken inte bara genom motionsskrivning till riksmöten.

Varje parti har ett politiskt ledarskap men man har glömt bort ledarskapet i organisationen. Det är inte lätt att hålla ihop ett gäng individualister i ett lagspel för till det krävs tydligt ledarskap. Ledarskap är inte bara vad man vill förändra utan också hur den interna processen skall gå till i förändringsarbetet. Partiorganisationerna överlever sig själva annars.

Jan Rejdnell

1 kommentar:

  1. Hej, ser först nu att du skrivit om dessa angelägna ämnen också. Du är ju tämligen ny som bloggare...

    Orkar inte leta fram mina texter nu, men har skrivit om detta flera ggr på min blogg. Vi verkar vara rätt överens. Men det borde bli en bredare debatt.

    SvaraRadera