onsdag 17 februari 2010

Inkonsekvent regeringsbeslut


Sverige är ett av få länder i Europa där politiska partier kan ta emot ekonomiska bidrag utan att behöva uppge var de kommer ifrån. Så länge det ekonomiska bidraget går till ett parti.

I dag finns en frivillig överenskommelse mellan riksdagspartierna där partierna redovisar hur stora och hur många bidrag man får, men inte vem avsändaren är.

När det gäller pengar till enskilda kandidater kräver partierna mycket tydliga redovisningar av vart pengarna kommer från. Här får kandidaten inte ta emot hur mycket pengar som helst vare sig från enskild person eller företag/organisation.

I senaste valet satsade Moderaterna pengar till personvalskampanjer för topplacerade kandidater. Kandidaterna behövde inte lägga ut pengar. Elakt uttryckt är detta en mycket effektiv kringgående rörelse för att slippa redovisa vart pengarna kommer från. För som parti slipper man det.

Frågan är bara varför man ställer stora krav om öppenhet på enskilda kandidater men inte tål att bli granskade som parti om ekonomiskt stöd?

Vad är man rädd för? Beroendeställning eller misstänkliggörande av beroendeställning till vissa företag, privatpersoner eller organisationer?

Socialdemokraterna är mycket hårt beroende av LO - ekonomiskt. Man kan med fog påstå att de är "köpta". Man t o m en person från LO i sitt verkställande utskott. LO satsar hundratals miljoner i valrörelsen och kommenderar ut fackligt aktiva på betald arbetstid att tjänstgöra i valrörelsen. Är inte det en beroendeställning som heter duga? Påverkar inte det åsikter, ställningstaganden, avdragsrätter etc. i förhållande till andra grupper i samhället.

Eftersom Europarådets enhet mot korruption har kritiserat de svenska reglerna och rekommenderat Sverige till att öka insynen måste frågan ställas:

– Är det så fruktansvärt att blottlägga intressekonflikter och bindningar som partierna kan ha för kandidaterna måste redovisa detta redan nu.

De mesta av pengarna kommer via det offentliga partistödet. Läs - det är vi skattebetalare som betalar valkampanjerna. Med mer ekonomiska medel från näringsliv, organisationer etc. skulle det inte vara så tabubelagt att öppet ta ställning för olika politiker och partier. Det finns ett stort hysch-hysch om att öppet ta ställning.

Ett offentliggörande av privata bidragsgivare hotar valhemligheten, menar Beatrice Ask. Pyttsan!

Men frågan kvarstår- varför skall enskilda kandidater i detalj redovisa varje krona men partierna slipper. Med ett renodlat personval ökar öppenheten. Det är något sjukt med svenskt partiväsende.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar