torsdag 4 februari 2010

Konkurrensen från offentlig sektor


Osund konkurrens - där offentlig sektor bedriver konkurrerande verksamhet mot framförallt små företag är stor. I rapport från Företagarna visar att närmare 20 % av småföretagen upplever sig vara utsatta för konkurrens från offentlig sektor. I vissa län , exempelvis Västmanland är siffran högre (23 %) och i Norrbotten är det allra tuffast (32 %).


Denna osunda konkurrens leder till att svårigheter för mindre företag att verka och att växa. Att konkurrera med skattefinansierad verksamhet som ofta är underprissatt är många gånger en omöjlighet. I praktiken är det skattebetalarna som med sina pengar slår ut små företag. De enda som gillar detta är Vänsterpartiet och några till inom den röd-gröna oppositionen. De säger att de gillar småföretag men sedan vill de att staten och kommunerna skall ta hand om mer och i praktiken konkurrera mot näringslivet. Det är att behandla alla egen företagare som "nyttiga idioter". Ni skall bara vara nyttiga inom vissa områden och anpassa er efter våra nyckfulla spelregler.


Konkurrensverket bedömer i en rapport att huvuddelen av landstingens och kommunernas verksamhet bör kunna utsättas för konkurrens. Enligt Konkurrensverket motsvarar den ytterligare andel av offentliga sektorns verksamhet som skulle kunna konkurrensutsättas drygt 10 procent av BNP, alltså ca 250 miljarder.


I Västerås är det inte annorlunda, snarare tvärtom. I Västerås har man satt världsrekord i antalet kommunala bolag. Det är klart att detta påverkar möjligheterna för att lägga ut arbeten på entreprenad. Bolagen och särskilt stiftelserna begränsar insynen och viljan till ökad konkurrens. Kvar från 50-talet finns dessutom en kommunal bostadsstiftelse - Aroseken - som i praktiken har monopol på all småhusproduktion och direkt konkurrerar med andra fastighetsmäklerier i strid mot kommunallagen. Man äger fastigheter för närmare en miljard. Ägare eller som det betecknas huvudmän till Bostadsstiftelsen är Västerås stad, ABB, Swedbank och Outokumpu Copper. Bara storföretag. Det är märkligt för det finns ytterligare en kommunal bostadsstiftelse – Mimer. Så hur försvarar man Arosekens existens? Möjligen med att överskottet finansierar stor del av stans näringslivsfunktion. Överskottet från Aroseken finansierar stadens näringslivsfunktion och då är är alla partier helt plötsligt överens om att ha denna osunda skapelse från 50-talet kvar! Det kallas pragmatism. Varje år åker styrelsen på resa på andra sidan av Atlanten för att studera något spännande. Vare sig det sitter ett socialdemokratisk eller moderat kommunalråd i styrelsen så går detta bra. Kommuner skall inte vara "delägare" i stiftelser som driver en direkt konkurrerande verksamhet i en konkurrensutsatt bransch som fastighetsmäkleri. Ge mig ett enda skäl till att inte lägga ner Aroseken!


Skattefinansierade Konsult & Service i Stadshuset verkar ta hand om allt mer som annars entreprenörer på marknaden kan erbjuda. Här erbjuds allt från reklam- och datatjänster till uthyrning av bilar.


Västerås Stad gynnar fortfarande storföretagens väl och ve. Mindre företag ges mindre möjligheter att kunna vara med och konkurrera. När man går igenom de områden Västerås lägger ut på anbud slås man av omfattningen på anbuden. Miljontals kronor i varje upphandling. 4-5 företag väljs ut till ett ramavtal som sedan förnyas inför varje säsong. Mindre företag har inte en chans.


Om de politiska makthavarna i Stadshuset verkligen vill uppmuntra utvecklingen mot ökat entreprenörskap så måste mer kommunal verksamhet läggas ut för upphandling. Därmed stimuleras konkurrens och utveckling. Så mycket som möjligt måste konkurrensutsättas och därför läggas ut på anbud. Kravet skall vara god kvalitet till lägre kostnad, vilket gör att medborgarna får mer för sina skattepengar.

För att göra det möjligt för småföretagare att komma in med anbud, måste man dela upp upphandlingen i mindre poster. Till en början blir det kostsammare för kommunen än att göra större upphandlingar men bara efter kort tid främjar konkurrensen lägre priser förenat med bättre kvalitet.

Alla undersökningar visar att konkurrens är bra. Det ger effektivare verksamhet, det ger konsumenterna ökad makt och det pressar kostnaderna. Det finns många exempel inom offentlig verksamhet på att kostnaderna minskar mellan 10-35 procent om verksamheten blir konkurrensutsatt. Det betyder mer valuta för skattepengarna.

Ett exempel är konkurrensutsatt städning. Västerås Stads kostnader minskade med upp till 35 procent. Det finns miljoner skattekronor att spara.

Att skapa fungerande konkurrens på marknader är ett bra medel för att öka produktiviteten. En väl fungerande konkurrens leder till att resurserna används effektivt. Konkurrensen skapar också ett förändringstryck som främjar både innovationer och tillväxt. Ett första steg är att lägga ned en massa kommunala bolag och framförallt stiftelser där insynen är lika med noll.

Om vi vill öka tillväxten (syftning till Miljöpartiet som direkt uttalat sig mot ökad tillväxt) är det viktigt att en större del av ekonomin utsätts för konkurrens och att konkurrensen fungerar väl inom den del av ekonomin som redan är konkurrensutsatt och framförallt inom den offentliga dit konkurrensen ännu inte riktigt nått.


Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar