torsdag 15 april 2010

Det anonyma ägandet


Sveriges befolkning investerar och sparar i aktier i stor utsträckning. I början av 2009 fanns det 2,2 miljoner ägare i svenska aktier vars bolag har avstämningsförbehåll i sin bolagsordning och därmed har elektroniska aktier. Det är unika ägare dvs. man kan äga fler än en aktie i flera bolag. 1 163 251 män och 808 598 kvinnor har ett innehav i aktier. Totalt rör det sig om 1 971 849 personer som har aktier i elektroniska aktier. Det är ca 60 % män och 40 % kvinnor. Man innehar i snitt aktier i tre bolag per person.
Det är Euroclear (f.d. VPC) som sköter förteckningen är de som äger elektroniska aktier i Sverige.

Enligt SCB finns det 917 568 företag i Sverige registrerade. Merparten av dessa bolag är inte aktiva. Det är med andra ord en uppsjö av bolag som idag är registrerade på Bolagsverket och inte alls har någon verksamhet. 712 556 företag har inga anställda i företaget. När det uppges 1-4 anställda i företaget finns det 198 410 företag. Återstoden 205 012 har således fler anställda än fyra personer. Sverige har med andra ord cirka 400 000 företag som har en anställd eller fler.

Egentligen finns det få skäl som talar för att tusentals företag skall ligga kvar i företagsregistret utan att bedriva någon verksamhet alls. I Ungern är lagen så konstruerad att man infört en generell bolagsskatt med ett minimibelopp om 25 000 kr per bolag.

På så vis kommer man att tvinga fram en rensning i bolagsfloran och de bolag som finns registrerade är då med största sannolikhet aktiva. Detta underlättar för alla, Bolagsverket, skatteverket och inte minst investerarna. Då får vi en realistisk uppfattning kring hur stort företagandet egentligen är i landet. De bolag som är aktiva kan få realistiska bedömningar och de eventuella åtgärder eller stöd med hjälp av samhället. Problemet är att marknaden idag inte riktigt vet vilka bolag som är aktiva utan insatser med uppcheckning vid Bolagsverket.

Ägandet av företag i Sverige är alltmer anonymt. Juridiska personer, olika typer av kapitalförsäkringar, utländska pensionsstiftelser etc. är i dag ägare till såväl noterade bolag som mindre onoterade bolag. Med olika åtgärder vill vi att privatpersoner skall kunna satsa eget kapital i onoterade bolag. Det finns inte någon vidare insyn i onoterade bolag eller möjlighet att kolla ägarsituationen som i de bolag som lever på en marknadsplats/börs. Den omedelbara effekten blir att privatpersoner tar en mycket större risk att satsa kapital i mindre onoterade bolag än mer insynsöppna börsbolag/marknadsnoterade bolag. Investeringskapitalet behövs i de mindre tillväxtbolagen och därför är det viktigt att insynen underlättas för främst privatinvesterare.

Sven-Ivan Sundqvist (tidigare DN) har under ett antal år gav ut Ägarna och Makten.

Uppslagsverket Ägarna och Makten innehöll de 25 största aktieägarna i varje börsföretag rankade efter röststyrka. De var också i förekommande fall sorterade på sfärer, t.ex. SHB-sfären, Wallenberg-sfären. Denna är nu nedlagd och speglade bara de allra största ägarna i börsnoterade bolag.

Likadant är det med bevakningen av kvinnor i styrelserna för onoterade bolag. Bevakning sker endast på börsnoterade bolag medan verkligheten är ännu sämre i onoterade bolag, vilket man ej kan bevaka.

I Norge har man dragit konsekvenserna av detta resonemang och ställt krav på att varje bolag skall upprätta ett aktieägarregister som skall vara digitalt. Det skall finnas löpande inrapporterat om ägarförändringar i registret vilket hanteras av motsvarigheten till vårt Bolagsverk. I Sverige är det i dag endast Skatteverket som vet vem som äger ett bolag som inte är börsnoterat/Euroclearregistrerat. Med ett digitalt öppet register med öppen insyn från allmänheten med en förteckning över exempelvis de tio största ägarna i bolaget skall investerare kunna se vem som är huvudägare till bolaget som man vill investera i. Ägandet blir på detta sätt inte anonymt och motverkar ljusskygga individer på företagsmarknaden.

I Sverige har man utrett genom Aktiekontrolluppgiftsutredningen(Fi 2004:16, men inte kommit fram till något. Om man skall införa en avdragsrätt för att investera i onoterade bolag så måste det finnas någon rättvisa och kontroll kring avdragsrätten, annars blir det Vilda Västern. Bara om man kan se vad en investerare betalat för aktierna med ett införande i ett aktieägarregister så kan man också utnyttja avdragsrätten. Konstruktionerna blir många och invecklade för att uppnå det andra syftet dvs avdragsrätten i deklarationen.

De flesta bolag har idag inga fysiska aktiebrev utfärdade. Bolaget för aktieboken i en enklare sammanställd excel-fil som lätt går att manipulera och ändra. Enda chansen för en aktieägare är att få ut ett registerutdrag över sitt innehav i aktieboken. Euroclear (VPC) kräver av bolagen att det skall finnas historik i aktieboken, för att kunna ansluta bolaget till elektroniska aktier. Med ett säkrare system skyddar man mindre aktieägare som investerar i mindre bolag.

Vi bör snarast införa en lag on obligatorisk digital aktiebok som inrapporteras till Bolagsverket. Bolag som är Euroclear-anslutna skall vara undantagna detta digitala register. För att ta bort mängden av alla vilande och ej aktiva bolag bör man införa ett minimibelopp vad avser bolagsskatt. Då skapas en automatisk utrensning av gamla ej aktiva bolag som i åratals inte haft någon verksamhet.

Jan Rejdnell
Vice ordförande i Liberala Företagare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar