måndag 26 april 2010

Lägg ner presstödsnämnden



Ur Folkpartiets partiprogram:
”Det nuvarande presstödet bör upphöra eftersom det konserverar en viss mediastruktur och snedvrider konkurrensen.”

Ändå startades det liberala husorganet "tidningen NU" en gång i tiden där hela den ekonomiska ekvationen gick ut på att få presstöd. Innevarande säsong kvitterar glatt liberalerna ut 2 910 000 kr i presstöd. Strunt i vad som står i partiprogrammet! Försvaret är att andra politiska husorgan också gör det, som exempelvis Aktuellt i Politiken (s) med 4 701 000 kr. Svepskälen blir bara än mera pinsamma.

I nämnden representeras Folkpartiet av Åke Wréden. Tjänstgjort som politisk skribent på Nerikes Allehanda. Han deltog glatt i beslutet att ge presstöd till nazisttidning. Principen är viktig. Men principen om fri konkurrens mellan tidningar och media väger lätt. I en reservation i nämnden ondgör sig Wréden över gratistidningarna. De konkurrerar ut de traditionella dagstidningarna. Han ansåg att de var fel att gratistidningarna skulle få sänkt reklamskatt med motiveringen;

den traditionella tidningsutgivningen att ta med gratistidningarna i den föreslagna åtgärden att sänka reklamskatten. Det skulle ge gratistidningsbranschen en extra skjuts. De största upplageförluster som dagspressen har gjort under de senaste åren har drabbat dagstidningar i just de områden där gratistidningsutgivningen är som mest omfattande, Stockholmsområdetoch Skåne.


Tidningsmarknaden skall kontrolleras! Vilken fin liberal princip Åke Wréden har. Snart kommer väl en skiljaktig mening som förordar etableringskontroll också?

Wréden sitter kvar i nämnden och kvitterar ut goda statliga arvoden och underhåller en stab om sju medarbetare med våra skattepengar.

Syftet med det svenska presstödet var att främja mångfald och konkurrens inom dagspressen. INTE SOM NU TVÄRTOM! På 50-talet infördes denna insats för att man ville säkra en politisk opinionsbildning och demokratin hos medborgarna. Problemen gällde framförallt andratidningarna som brottades med vikande upplagesiffror. 1972 kom även en allmän reklamskatt där de rika tidningarna fick betala för de fattiga tidningarna. En slags Robin Hood skatt inom dagstidningsvärlden. Reklamskatten skapar i dag ännu hårdare konkurrens och utslagning!

I dag har vi Internet och nättidningar. Andratidningarna är nedlagda på de flesta orterna. Incitamentet finns inte längre för att upprätthålla ett presstöd.

Det är lika begåvat som att Staten riktar 29 miljarder i årligt stöd till näringslivet. 41 miljoner går till småföretagen. 95 % av landets företag är småföretag.
Bidragspolitiken som staten och de etablerade partierna upprätthåller har nu skapat ett hån mot demokratin. Med demokratin som vapen sitter nu politiker som kallar sig demokrater och beviljar statligt stöd till nazistiska tidningar. Det skall vara sådan rättvisa i beviljandet av statligt stöd så de som lyckas uppnå vad som står i regelboken skall ha rätt till kakan. Reformen med presstödet har överlevt sig själv!

Presstöd och pressfrihet inte samma sak skriver Andreas Froby i sin blogg och har helt rätt.

Mångfalden inom nyhetsmedia är i dag bedövande. Kanaler på TV som sänder dygnet runt, gratistidningar, Internet och nättidningar. Problemet kan istället betecknas som att vi översköljs med alltför mycket information och åsikter. Alla kommer till tals även nazister och då utan presstöd. Presstödet är i dag enbart ett försvar för att gammelmedia skall överleva sig själv.

DN har skrivit en debattartikel om att presstödet på cirka 500 miljoner årligen används av nya tidningar för att få ett bidrag. Man kommer upp till minsta gräns och lever sedan gott på presstödet.

Vad krävs då för att en tidning ska kunna kvittera ut grundplåten på 2 239 000 kronor per år? Den abonnerade upplagan ska vara minst 1 500 exemplar, totalupplagan ska till övervägande del vara abonnerad, abonnemangspriset får inte vara lägre än 350 kronor/år, annonsandelen får inte överstiga 50 procent av tidningsutrymmet och täckningsgraden får inte vara över 30 procent. 2009 fördelade presstödsnämnden 483 miljoner kronor i allmänt driftsstöd och 68 miljoner kronor i distributionsstöd.

Den tidningsmakare som lyckas få 1 500 personer att betala 350 kronor var kan kamma hem motsvarande 1 500 kronor per prenumerant i presstöd. För så gott som alla tidningar i den här gruppen är presstödet den överlägset största intäktskällan. Det är vad tidningen Nu lyckats med...


Jan Rejdnell

3 kommentarer:

  1. I stort har du förstås rätt. (Om än du i Liberati-varianten feldaterar NU:s tillkomst.)
    Jag hyllar också mångfald i etern, men tyvärr har ju inte de nya kanalerna tillfört just något. De är ju till förvillelse lika varandra.

    Behåll och stärk ytrandefriheten - lägg ner presstödet. Om ngt parti vill gynna sin megafon, så kan de bekosta det ur partistödet.

    SvaraRadera
  2. Ser nu också att den gediget liberale Olle Wästberg (som ju också varit publicist i hög grad under sin karriär) är inne på samma linje i sitt senaste nyhetsbrev (april 2010).

    SvaraRadera
  3. Märkligt nog är det bara aktiva journalister inflytelserikt partifolk som försvarar partistödet.

    SvaraRadera