tisdag 8 juni 2010

Lägg ner alla kommunala bolag


Genomsnittet med kommunala bolag i en kommun är 5-6 stycken. I Västerås finner man närmare 20 kommunala bolag. Till detta kommer kommunala förbund och stiftelser med extern verksamhet. Kommunallagen verkar vara satt ur spel med denna uppsjö av kommunala bolag, stiftelser och kommunala förbund. Insynen minskar drastiskt och pengar bollas mellan verksamheterna. Pengar man tjänar i en konkurrens på en marknad. En kommun skall inte arbeta i konkurrens på en öppen marknad!

Ett exempel på stiftelse med konkurrerande verksamhet till privata bolag är bostadsstiftelsen Aroseken. Denna stiftelse driver affärsmässig verksamhet tillsammans med utvalda stora företag och banker som ABB, Swedbank och Outokompu Copper. Man driver och äger ett av stadens största fastighetsmäklerier och äger fastigheter för ett bokfört värde över en halv miljard. Att det finns ytterligare ett renodlat bostadsbolag som Västerås stad äger – Mimer – det bekymrar inte vare sig den politiska ledningen eller oppositionen. Kommunen är tyst om konkurrensen eftersom vinsten från Aroseken varje år pumpas in i Etablering Västerås AB (näringslivsfunktionen som är bolagiserad). Alla bolagen har betydande vinster som tillförs kommunkassan varje år. Vinster som kommer från en marknad – ett indirekt skatteuttag. Det har visat sig att de kommunala bolagen döljer verksamhet som annars inte skulle kunna drivas i normal kommunal verksamhet. I granskningar av kommunala bolag har det visat sig att de flesta ingått olagliga avtal. Det kan röra sig om indirekta stöd till privata bolag eller konkurrenssnedvridande kommunal näringsverksamhet. Detta skapar ett sämre företagarklimat. Det andra problemet rör den bristande insynen - varje kommunalt bolag borde införa diarieföring och offentlighetsprincipen. Man borde följa vad som står i kommunallagen som kommunalt bolag.

Sittande majoritet duckar för alla kommunala bolag. Trots intern kritik hindrar det inte att högsta tjänstemännen tillsammans med ansvariga politiker fortsätter med snedvridningen och till och med uppmuntrar det hela genom att skapa fler utomkommunala verksamheter som Västerås & Co.


Exempel på bolag eller stiftelser som borde säljas eller konkurrentutsättas

Bostadsstiftelsen Aroseken - sälj av och lägg ner stiftelsen.
I dag finns Aroseken Bostäder där man äger och förvaltar 800 hyreslägenheter. Aroseken Egna Hem bygger och säljer nyproducerade villor, radhus och bostadsrättslägenheter. De har i princip ett oligopol på marknaden i dag. Aros Mäklarna är ett renodlat mäkleri i konkurrens med andra mäklerier i staden. Med bra betalda mäklare är de en av marknadens starkaste aktörer.

– Etablering Västerås AB, Etablering Västerås AB är en ren näringslivsfunktion för staden. Varför den bolagiserats bottnar i skälen att kunna tanka Bostadsstiftelsen Aroseken på sin vinst. Vinsten från mäkleri och avkastningen från fastighetsförvaltning på öppen marknad betalar således näringslivsfunktionen och kanske delar av Västerås Co.
Västerås & Co sorterar under ett kommunalt bolag dvs. Etablering Västerås AB. Detta för att verksamheten skall kunna fungera som en aktör på marknaden. Västerås & Co har i dag 11 tjänster varav 5 inom Turistbyrån. Den ekonomiska insynen blir liten eftersom verksamheten lagts in under Etablering Västerås AB

– AB Västerås Studentbostäder, Västerås Studentbostäder har till uppgift att äga och förvalta studentbostäder. Bolaget ägs gemensamt av Västerås stad (50 %) och JM AB (50 %).) Finns inga egentliga skäl till varför kommunen skall samäga studentbostäder med ett privat fastighetsbolag.

Västerås Stads Strategiska Fastigheter AB

Bolaget har fyra dotterbolag; AB Vreten, Västerås Flygfastigheter AB, Geddeholm AB och Utvecklingsfastigheter AB. Finns ingen anledning att det skall existera ytterligare ett fastighetsbolag inom kommunen. Sälj av eller äg under kommunen direkt.

Mälarenergi AB
(el, värme, kyla, vatten, IT-kommunikation och därtill hörande tjänster. Totalt har Mälarenergi 569 anställda och omsätter ca 1,6 miljarder kronor.) I koncernen ingår också Mälarenergi Elnät AB, Mälarenergi Vattenkraft AB och Mälarenergi Stadsnät AB. Man har över 100 000 kunder i hela Mälardalen och Elhandeln agerar i konkurrens i hela landet på en i övrigt avreglerad marknad. Mälarenergi fungerar som kassako till kommunen och agerar i konkurrens på en marknad. Enda ursäkten att inneha Mälarenergi är att det blir billigare för Västeråskonsumenterna. Staten har avreglerat marknaden men inte kommunen. Dessutom agerar Mälarenergi med sina dotterbolag långt utanför kommungränserna dvs. utanför sitt egentliga upptagningsområde.

Mälarhamnar AB (Antalet medarbetare är 115 st. Det helägda dotterbolaget, Mälarhamnar Försäljnings AB, ansvarar för alla kundkontakter samt administrerar terminalverksamheten med införtullningar och fraktsedlar.) Samägt tillsammans med Köpings kommun. Varför inte lägga ut på entreprenad istället för att driva själva?

Västerås Central AB (Västerås Central har till uppgift att äga, förvalta och utveckla Västerås centralstation. Bolaget ägs gemensamt av SJ:s dotterbolag Jernhusen AB (51 %) och Västerås stad (49 %). ) Antingen borde kommunen helt äga fastigheten eller sälja den till Jernhusen. Samägandet skapar konstiga affärsuppgörelser kring hyror och annat. Om kommunen skall äga fastigheten finns ingen anledning att behålla den i ett kommunalt bolag.

Västerås Flygplats AB Ägs och drivs av kommunen. Kostar årligen skattebetalarna miljoner kronor. I Nyköping har kommunen sålt av sin flygplats till en privat aktör. Det är också vad kommunen borde göra om det inte det årligen skall vara en förlustaffär. Bolag som årligen går back brukar gå i konkurs. Finns det andra skäl än affärsmässiga att driva flygplatsen skall verksamheten inte ligga i ett aktiebolag.

Vafab Miljö AB Vafab, ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Enköpings kommun. Vafab svarar för att avfallet i regionen tas om hand och återvinns. Antalet medarbetare är 100 st. Finns ingen anledning att denna verksamhet skall finnas i ett kommunalt bolag. Konkurrensutsätt och handla upp!


Därtill driver kommunen ProAros som om det skulle vara en egen verksamhet med alla anställda i staden. Man har tillsatt Direktör och pratat om ”Eget kapital” i verksamheten under lång tid. Detta är egentligen ett sätt att efterlikna en privat verksamhet utan att egentligen vara annat än en kommunal verksamhet. Om en riktig beställ- och utförarorganisation skall på allvar likna en konkurrensutsatt verksamhet måste också enheterna ta det ekonomiska konsekvenserna av överskridna budgetar. Minska antalet direktupphandlingar och konkurrensutsätt all verksamhet.

Trots att RUT- och ROT-avdrag är införda av regeringen har kommunen anställt kommunfixare kallade Arosfixarna. Det är en kostnadsfri service åt den som är 67 år eller äldre som bor hemma eller på servicehem. Det finns tre kommunala fixare i dag som ingenting tar betalt för sina tjänster. Tjänsten finns redan i dag på marknaden med skatterabatt. Kommunen handlar inte upp tjänsten utan anställer personal och lägger årligen ut närmare 2 miljoner kronor.

Avtalen med friskvårdanläggningar/gym som är placerade i kommunala lokaler och badhus är mycket gynnsamma. Mer gynnsamma än vad andra friskvårdanläggningar kan förhandla sig till med privata hyresvärdar. Det skapar inte lika förutsättningar.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar