torsdag 3 juni 2010

Vänsterns värdegrund - har man gjort upp med kommunismen?


Vänsterpartiet har pliktskyldigast övergett kommunismen. Efter dess fall i Östeuropa höll vänsterledaren Lars Ohly länge fast vid att han fortfarande var kommunist. En grundsyn som vi alla vet står i bjärt kontrast mot demokratin. Nu skall Lars Ohly ingå i samma konstellation som socialdemokraterna och miljöpartiet och be om ett förtroende att regera Sverige efter nästa val.

Förra sommaren höll Lars Ohly tal. I såväl Almedalen som talet i Gnesta fanns inga tveksamheter om vad vänsterpartiets och Lars Ohlys politik går ut på. Man vill riva upp pensionssystemet i grunden, lämna EU, utesluta Israel från allt internationellt samarbete, återkalla Sverige trupper i Afghanistan, öka statens ägande i banksektorn, förbjuda vinster i privata välfärdsföretag och kraftigt öka subventionerna i bostadssektorn. Nyligen vill han hårdbeskatta företagen och införa en aktieskatt igen. En alltmer antivästlig världsbild och nationalistisk inställning präglar vänstern i Sverige. Om bara ett fåtal förslag vinner gehör i en kommande rödgrön regering, får det katastrofala följder för svensk ekonomi. Ekonomi är viktigt men värre är Lars Ohlys alltmer tilltagande antisemitiska åsikter och allians med antidemokratiska regimer.

Vänsterpartiet ansåg i somras att det var OK att Irans president, som slår ner den demokratiska rörelsen i sitt land, kunde vädra rasistiska åsikter på Durbankonferensen - en konferens mot rasismen. Enligt ledande vänsterpartister och dess partiledare var det bra att icke-demokratiska regimer som Iran beskyller det enda demokratiska landet i Mellersta Östern – staten Israel – för rasism. Vänsterpartiet ställer hellre upp på antidemokratiska regimers sida än att försvara grundläggande demokratiska principer. Irans president Mahmoud Ahmadinejad är antisemit och Förintelseförnekare. Vänstern kan inte först ställa sig på samma sida och hålla med rasistiska och antisemitiska uttalanden från Irans president för att några månader senare delta i demonstration till stöd för Irans folk som slås ned i sin kamp för demokrati. Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati. Man kan inte i ena stunden använda sig av en totalitär regim för att angripa en demokratiskt vald för att strax senare angripa den totalitära regimen. En regim som inte respekterar de grundläggande värdena i en demokrati skall man alltid fördöma och aldrig ge politiska erkännanden till.

I Vänsterpartiets värld existerar antisemitism bara som en abstraktion. Lars Ohly fick kritik för att han förra året lyfte fram en antisemitisk blogg som en av sina favoriter på partiets hemsida. Trots kritik låg den fortfarande kvar på partiets officiella hemsida en avsevärd tid. Det är idel vänsterpartister som startade propagandajippot "Ship to Gaza". Syftet var propaganda och att ta sig in till Gaza för att provocera Israel. Varje dygn skeppas tonvis med livsmedel och mat in i Gaza landvägen. De förnödenheter som kom via skeppen var en ursäkt i propagandakriget. Att sedan Israelisk militär helt tappade kontrollen är oacceptabelt. Men att jämföra händelsen med vad som hände judarna under andra världskriget, som en vänsterpartist gjorde, är att helt tappa proportioner och omdöme.

Regeringsbeslut fattas kollektivt.
Det kräver en grundläggande samsyn av statsråden. Regeringsformens talar tydligt om att regeringschefen som utser statsråden. Det går inte reservera sig som statsråd. Det betyder att en regering måste ha en gemensam värderingsgrund. Vilket i sig innebär att man inte bara kan komma överens i vissa frågor utan hitta gemensamma värderingar för hela regeringen. Återigen måste frågan väckas om framträdande vänsterpartister personliga inställning till kommunism. Tidigare s-ledare har sagt nej till att bilda regering med vänster- och miljöpartiet i avsaknad av den gemensamma värdegrunden. Tydligen finns denna värdegrund idag. Det betyder i klartext att vi riskerar att få en vänsterregering som betonar helt andra värden än det jag som liberal står för.

Om oppositionen dvs de rödgröna får majoritet i höst innebär det att vi får personer i regeringen med en grundsyn som är kommunistisk. Är Sverige beredd på det?

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar