onsdag 27 oktober 2010

FRA del 2 - Datalagrinsgdirektivet


Datalagringsdirektivet (Direktiv om lagring av elektronisk data) skall beslutas om i Sverige enligt EU:s direktiv. Det huvudsakliga syftet med trafikdatalagring är trafikanalys och övervakning. Genom att analysera trafikuppgifter kan myndigheter identifiera var en person finns, en persons bekantskap och medlemskap i en grupp. Direktivets skall verka inom området konsumentskydd och telekommunikationer, men i första hand är det en reaktion på inträffade terrordåd i Europa.

Man skall ha lagar om elektroniska data och telefonavlyssning för att jaga terrorister. En upprepning på FRA. Det handlar om djupgående ingrepp i den personliga integriteten och med en lagring av uppgifter med ursäkten - terrorism.

Direktivets verkan medför en skyldighet för telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år. De telefonidata ska sparas, som är nödvändiga för att visa varifrån, när och till vem en person ringer. Även information om vem som skickar SMS till vem och när detta sker lagras. De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster skall också lagra uppgifter om bl.a. avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.

Kritiken har varit förödande. Men svenska riksdagspartier lägger sig för EU.
Svenska integritetsskyddskommittén säger bland annat:

EG:s direktiv om lagring av trafikuppgifter, och den lagstiftning varigenom direktivet genomförs på nationell nivå, kommer i väsentlig mån att försvaga skyddet för den personliga integriteten på ett sätt som kommer att beröra praktiskt taget alla medborgare


Camilla LIndberg och Carl Johan Rehbinder skrev artikel på SvD:s Brännpunkt innan valet och uttrycker sig så här:
I ett samhälle där människor kan yttra sig, kommunicera och ta del av information utan att avlyssnas, censureras eller registreras kan de påverka det politiska livet och ta väl underbyggda beslut. Fungerar inte detta urholkas demokratin som system.

Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, artikel åtta, anges att "var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens". Denna rättighet sätts ur spel med Datalagringsdirektivet. Eftersom information lagras och kan spåras samt läggas samman så sker en kartläggning och registrering av misstänkta medborgare.

Datalagringsinitiativ skall kunna användas vid misstänkta brott som kan ge mindre än två års fängelse. Här pratar vi om förtal, fildelning, sexuella trakasserier, fildelning etc. Man jämställer avlyssning på internet med avlyssning av telefon vilket öppnar för allehanda småbrott. FRA-butiken är öppen igen! Nu skall myndigheterna jaga information över Internet och telefon för att sätta fast Svensson.

Socialdemokraterna drev igenom datalagringsdirektivet i EU, med Bodström som bidragande arkitekt. Det var det Bodströmsamhället har försökte bygga upp. Regeringen ligger inte långt efter och det man förlorade på FRA-lagstiftningen tar man nu igen på Datalagringsdirektivet. Regeringen vill skriva om lagen så att även uppgifter om personer som begår brott med böter i straffskalan ska lämnas ut. I dagens nummer av SvD har det framkommit att polisen kan få ut uppgifter om vem som har fildelat, men de enda fildelningsbrott som polisen utreder i dag är de stora härvorna som ofta ger fängelser. Men den nya lagstiftningen som föreslås skall varje enskild fildelare kunna jagas. Fildelning sker fortfarande idag i ganska stor omfattning - detta öppnar för att jaga Svensson i Sverige.

Visserligen skall en domstolsprövning ske men Storebrorsamhället har kommit ifatt.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar