lördag 27 februari 2010

Färre skilsmässor med hushållsnära tjänster!


40 procent av oss har någon gång bråkat och tjafsat om vem som skall göra städningen, tvätta eller diska. Faktiskt leder mycket av detta tjafs och bråk till mer än bara tjafs och småbråk. "Djävulen bor i detaljen och till slut kan även små olikheter ta död på kärleken" utropar Aftonbladet i sin artikelserie om just det vi kallar "hushållsnära tjänster" på politikerspråk.

Slutsatsen hos denna socialdemokratiska tidningen borde därför leda till klara rekommendationer till Mona Sahlin att införa hushållsnära tjänster på bred front.

En skilsmässa kostar privatpersonen 140.000 kr om året eller om du så vill 1, 4 miljoner på 10 år. Siffrorna är framtagna av Gunilla Nyström, SEB.Då har SEB inte räknat in själva flytten, inköp av nya möbler och husgeråd. Ej heller räknat in reskostnader som tillkommer för barnen om föräldrarna väljer att bo långt från varandra.

Institutet för äktenskap och familj i Kanada har släppt en ny forskningsrapport om kostnaden för familjesplittring i Kanada på ett informationsmöte i deras parlament.

Rapporten pekar på 51 miljarder i kostnader för samhället - per år. Internationell forskning, främst från Storbritannien, visar att skilsmässor är en av de säkraste vägarna till fattigdom.

Skilsmässa, konkurs, sjukdom och arbetslöshet är de fyra vanligaste ingångarna i en obeståndsproblematik. De fyra orsaker är de vanligaste anledningarna till en havererad ekonomi. Regeringens ambition att få ut människor i arbete istället för ett ökat bidragsberoende är avgörande för människors möjlighet att må bättre. Likaså satsning på bra rehabilitering efter lång eller kortare sjukdom istället för förtidspension.

Slutligen - om 10 eller 20 procent av skilsmässor kan undvikas varje år genom att ta bort irritation och bråk som dödar kärleken - gör vi enorma besparingar i samhället för att inte tala om människors olycka. Hushållsnära tjänster för framförallt småbarnsfamiljer med mindre inkomster skulle göra underverk.

Idag får alla 50 procents rabatt på arbetskostnaden för hushållsnära tjänster. Folkpartiet vill utvidga detta till 75 procents rabatt för de hushåll där någon är minimum 80 år, eller hushåll där någon är maximum 8 år. Om t ex barn betalar för städning mm hos sina åldriga föräldrar blir det också 75 procents avdrag, liksom när föräldrar hjälper sina småbarnsföräldrar till barn med t ex städning.

Vi vill vara jämställda i vår relation och på vår arbetsplats. Samtidigt vet vi att kvinnor minskar sitt betalda arbete för att utföra obetalt hemarbete i större utsträckning än män. Om man i relationen inte tvingas till att välja vem som skall utföra sysslorna i hemmet med hänsyn tagen till inkomst hos respektive part. Kvinnor har lägre inkomster och därför väljer många att inte arbeta fullt eller satsa på karriären (och jobba mera) utan prioriterar hemarbetet.

Jag kan återkomma till vad alla fallolyckor hos äldre i samband med städning kostar samhället men det är svårt att uppskatta det lidande som förorsakas såväl hos den som blir drabbad av olyckan men också hos de anhöriga.

Föe kärlekens skull, för jämställdhetens skull, för besapringarnas skull borde Mona Sahlin läsa genom Folkpartiets utspel om höjda skatterabatter för framförallt barnfamiljer och äldre noga, mycket noga.

Jan Rejdnell

onsdag 24 februari 2010

Reepalu fiskar i grumliga vatten!


Jag har vantolkats säger socialdemokraten Ilmar Reepalu i Malmö och syftar till intervjuer i Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet i januari månad i år. Anledningen är fördubblingen av antalet hot mot judar i Malmö och att Malmsö Stad inte gör något åt detta. Iilmar Reppalu har menat att judarna får skylla sig själva eftersom de inte tagit avstånd mot Gaza-kriget.

Att upprepade hot, misshandel, attacker på judar skett i Malmö står utom all tvekan. Under 2009 genomfördes bland annat två mordbrandsförsök mot judiska kapellet.

Ulf Gudmundson på Svenska Dagbladet har nyligen skrivit om olika incidenter:

Näväl även om Iilmar Reepalu gång på gång visat sitt totala ointresse för att inte gruppen med judar skall fortsätta att bli förföljda så skall alla få en chans till.
Den erkända internationella tidningen Sunday Telegraph kom till Malmö för att intervjua det socialdemokratiska kommunalrådet. Artikeln skrevs: Jews leave Swedish city after sharp rise in anti-Semitic hate crimes, 21/2.


”Det har inte förekommit några attacker mot judar, och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö.”


Det går inte att förklara bort. Iilmar Reepalu struntar i judarna i Malmö. De får gärna flytta. Reepalu fick frågan om han hört av sig till judiska församlingen med anledning av hotbilden mot judarna.

”Nej”, svarar han. ”Men jag blev inte heller kontaktad av församlingen när jag fick mitt hus nedklottrat med stora svarta hakkors.”


Vad menar karln? Att det skulle stå judar och beklaga att hans hus blivit nedklottrat med hakkors? Hade judarna inte funnits så hade inte hakkorsen funnits?

Rösta bort Iilmar Reepalu från kommunaltådsstolen i höst. För de mänskliga rättigheternas skull!

Jan Rejdnell