torsdag 8 april 2010

I det lättkränktas land...


Skall man få drogtesta barn i skolan eller släppa in knarkhundar för att ta reda på om knark finns i barnens skåp? Skall skolan vara polis och alltmer överta rollen från föräldrarna?
Ja, säger de som alltid ropar efter mer poliser. De viftar bort argumenten att vi alltmer går in i ett kontrollsamhälle.

Trots att Skolinspektionen menar att den här verksamheten är olaglig, eftersom det är svårt att säkerställa att frivilligheten upplevs som reell, bland annat eftersom eleverna står i beroendeställning till skolans personal, och har därför sagt nej till fortsatta tester.

– Att det skulle vara kränkande är nonsens, eftersom det är frivilligt. Föräldrar, skola och ungdomarna är överens, och det räcker att en part vill dra sig ur så blir det ingenting.

Så här säger inte en Sverigedemokrat eller hårdbarkad Moderat som önskar mer lag och ordning. Så här säger ett liberalt kommunalråd i Landskrona, Torkild Strandberg (fp).
Torkild tycker inte om lagen utan vill gärna obstruera mot lagens mening. Han har varit riksdagsledamot och kandiderar igen i höstens val. Han blir återigen lagstiftare och kommer han då strunta i lagens bokstav? Kommer han foga i sig i partilinjen i alla dess delar?

Jag tror klimatet i Landskrona har påverkat honom. Med Sverigedemokrater flåsade i nacken om 20 procent av väljarkåren är det lätt att ryckas med. Bättre att ta i lite så väljarna ser att vi också tar itu med problemen.

Men vem avgör om man är kränkt? Föräldrarna, skolan,eleverna eller Torkild Strandberg?
Barn som varit utsatt för dylika tester uppfattar det som oerhört integritetskränkande. Vi kan inte från vuxenvärlden förstå vad detta kan innebära i press på ett barn. Ifrågasatt - ej trodd på - kontroll.

Det finns en proposition från regeringen om att kunna tvångsdrogtesta barn under 15 år. Polis skall utan medgivande av förälder eller sociala myndigheter när som helst ta med barnet till en polisstation för drogtestning. Här är det ingen snack om saken. Grovt integritetskränkande och på tvärs mot gängse lag som säger att ej straffmyndiga barn står under föräldrarnas ansvar och kontroll.

Med vilken rätt tar samhället över föräldrarnas ansvar? Om skolan misstänker att barnet knarkar finns det en plikt att kontakta föräldrar omedelbart. Varför flyttas ansvaret över till samhället? Är det för att vissa föräldrar inte klarar av sin uppgift?
I sådana fall finns andra lagar som kliver in och med barnets bästa för ögonen.

I de lättkränktas land Sverige (enligt Torkild Strandberg) får man vara beredd på att tumma på gamla rättsprinciper och ge avkall på föräldrars ansvar.

Jagandet efter narkotika tar sig alltmer tuffare former. Skall det vara Sveriges krig mot narkotikan och använda förvillande metoder som många andras länders krigföring mot terrorn?

Om denna strategi skulle vara framgångsrik skulle många individer kanske svälja den beska medicinen. De senaste 20 åren har Sveriges narkotikapolitik varit en katastrof. Fler som knarkar och lika många som dör varje år i narkotikans spår. Så tror sig Torkild Strandberg och för den delen Johan Pehrson sig kunna stoppa narkotikan med samma politik - fast hårdare. Det mesta talar för att det fortgår som förut men tar sig nya vägar och former. Vi måste prova nya vägar och förstå att information och upplysning är absolut det viktigaste sättet.

Anledningen varför Torkild Strandberg, Beatrice Ask och Johan Pehrson och några till nu dundrar på och våldför sig på sin egen politiska ideologi, är röstfiske. Enkla sanningar och hårdare tag, vädjar till lättköpthet. Liberati.se har skrivit om detta flera gånger.

Vi dundrar rakt in i övervakningssamhället där samhället tar sig rätten till det mesta - i godhetens namn. Tackar för det, tänk om man hade sagt tvärtom. Man gör sig till tolk för andra och berättar för dem att de är lättkränkta.

Jan Rejdnell

tisdag 6 april 2010

Företagspolitik istället för Industripolitik


På lördag har Folkpartiet en Företagarriksdag i Riksdagshuset. Det är andra gången en sådan arrangeras. Effekten av den första Företagarriksdagen blev
dels att ett Entreprenörsskapsprogram blev antaget på Landsmötet medan ingående förslag från riksdagen och dels att eftersom Folkpartiet inte tog pucken om att liberaler som är företagare kan vara med och påverka bara en gång om året, bildades Liberala Företagare.

Trots insatserna i senaste propositionen om bättre företagarpolitik så ligger grundstrukturen kvar. Staten satsar årligen 29 miljarder kronor i företagsstödjande åtgärder, just det, 29 miljarder kronor. Av dessa når enbart 41 miljoner småföretagen. Faktum är att satsningarna på småföretag har mer än halverats under de senaste tre åren.Det går inte längre att göra något i marginalen. Man måste göra om och göra rätt.

Mitt förslag är att ta bort stora delar av allt företagsstöd från Staten. Exempelvis bildas allt fler kommunala bolag. TV gjorde nyligen ett inslag om att få kvinnor kom med i kommunala bolagsstyrelser. Inga ursäkter fanns. Brallorna var nere. Här ropar vissa politiker efter fler kvinnor i börsbolagens styrelser och sedan gör man tvärtom själv. Har själv föreslagit ett femårigt införande av kvotering av endera könet med minst 40 procent som i Norge. Under fem år - sedan kan vi ta bort det.

Ett exempel på företagsstöd går just till kommunala bolag. Förbjud att kommunala bolag skall kunna få Företagsstöd från Staten . Detta sker bland annat i dag för kommunala flygplatser. Staten tar in pengar, administrerar, delar ut pengar (bland annat till sig själv) för sedan i bästa fal mäta resultatet som blir skit.


INFÖR RISKKAPITALAVDRAG FÖR PRIVATPERSONER SOM INVESTERAR I ONOTERADE BOLAG
En utredning är lagd (SOU 2009:33) vilket innebär att 20 procent av privatinvesteringen i ett onoterat bolag skall kunna vara avdragsgill. Man sågar riskkapitalkonton och andra insatser som exempelvis nyss framlagda fonder (fonder innebär att fondförvaltare skall försöka bedöma bolag sett ut avkastningssynpunkt- onoterade bolag är oftast förväntansbolag där entreprenören och dessa affärsidé bedöms och inte dagens intjäningsförmåga i bolaget).

Kostnader
Skattereduktionen för förvärv av aktier beräknas minska skatteintäkterna med cirka 0,47 miljarder kr per år. Förslaget kan antas att ytterligare förstärka den redan förmånliga skattemässiga behandlingen av innehavare av andelar i fåmansföretag. Utredningen drar därför slutsatsen att förslaget lämpligen skulle kunna finansieras genom beskattningen av inom det s.k. 3:12-systemet justeras (beskattning för övriga onoterade andelar justeras). Med andra ord skjuter man över notan på bolaget längre fram. Eftersom det är en överlevnadsfråga för många bolag så får det passera. Frågan är varför det skall drabba de mindre företagen. Destinera Företagsstödet till denna satsning och förbjud att kommunala bolag skall kunna få Företagsstöd från Staten (för bland annat kommunala flygplatser).

Jag ser frågan om ett avdragsrätt som en extremt viktig fråga. Dagens industripolitik, förlåt näringspolitik styrs av akademiska styrinstrument och en klåfingrighet att lägga sig in nästan allt. När förslag kommer upp om att ta bort pålagor från småföretagare vilka betalar överdrivna skatter på arbete så kommer enda argumentet:
- För dyrt!
För vem? Man har inte råd att avstå från de intäkter en sänkning av exempelvis arbetsgivaravgifterna skulle medföra. Underlätta för företagaren att utveckla en lönsam verksamhet utifrån den risk det innebär att starta eget och driva eget. Det ska inte vara dyrare att ha anställd personal i Sverige jämfört med flertalet andra länder inom EU. Så är det i dag.

Det självklara måste sägas! Om man inte lägger om industripolitiken till att bli en småföretagarpolitik i Sverige har vi snart tiotusentals färre fungerande bolag kvar på marknaden. Det är här jobben skall komma, det är här alla skatteintäkter skall komma in för att finansiera vår välfärd.