lördag 17 april 2010

Reformera det svenska valsystemet


Denna artikel är publicerad på Newsmill

Antalet riksdagsvalkretsar är i dag 29 till antalet och följer de hundratalet år gamla länsgränserna. Länen som regionindelning är på väg att försvinna. Samhället ser annorlunda ut i dag än då länsgränserna drogs upp. Med ett ökat personvalsinslag i valsystemet måste valkretsarnas storlek ändras och bli många fler för att ett personval värt namnet skall kunna fungera. Om man inför enmansvalkretsar som valssystem likt Storbritannien krävs cirka 250 valkretsar. Storstäderna får mindre valkretsar men områden med mindre befolkningsunderlag får ännu större geografiska områden att övertyga väljarmässigt. Skillnaden mellan storstad och land blir mycket stor. Varje valkrets får ett röstunderlag på cirka 27 000 väljare som skall välja en kandidat. I praktiken införs då en tvåpartistat i Sverige. Blocken blir permanentade i svensk politik.

För ett förstärkt personvalsinslag - sänkt eller avskaffad spärr - är moderaterna, folkpartiet, centern och miljöpartiet. Alla fyra vill helst helt ta bort spärren. Men kristdemokraterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet säger nej. Vänsterpartiet vill avskaffa personvalet. Eftersom partierna vill vara eniga om grundlagsändringar så lyckades man endast komma överens om att sänka personvalsspärren till Riksdagen till 5 procent.

Eftersom Socialdemokraterna inte egentligen önskar mer personvalsinslag så målar de bilden av att ett personvalssystem som kräver tydliga majoriteter. Någon sådan kritik hörde man aldrig under alla de år som socialdemokraterna satt som minoritetsregering och styrde landet. Det är en myt att de krävs tydliga majoriteter för att kunna införa ett renodlat personvalssystem. Allting handlar om att en regering måste förankra sina förslag till beslut. En omständlig process men ack så viktig för demokratin.

Egentligen handlar det om att Riksdagen inte skall fungera som ett transportkompani åt sittande regering. Ledamöterna är valda av folket - det är inte regeringen. Vi har en syn på politiken i Sverige - att det är åsikterna som skall slå igenom i besluten. Men en strikt tolkning behövs då inte ledamöterna i Riksdagen utan det räcker med en handfull politiker från respektive parti som underlag för respektive regering för att styra landet. I dag får vi alltfler politiska broilers och antalet tjänstemän vid departementen sväller betänkligt. Vi får en politikerkår med allt större avstånd till vardagssituationer och väljare. Allt fler medlemmar i partierna fungerar som en kampanjarbetare och får dela på allt färre poster inom kommuner och landsting.

Trots att det krävs mellan 1000 - 2000 personkryss i ett mindre parti för att få kryssa sig förbi kandidater högre upp på partiets riksdagslista, så minskar personkryssandet i Sverige. Kritiken mot det Finska personvalssystemet har främst varit att det skapat en otroligt stark polarisering till röstmagneter, som ofta redan sitter i Riksdagen och som bara ersätts då de slutar. Enda chansen har uppstått då kända personer som idrottsstjärnor ställt upp till val. Med detta som bakgrund har motståndarna orättvist dömt ut allt personvalssystem.

Grunden till kändiskriterierna är de för stora valkretsarna i Finland. Det krävs minimum 5-8000 röster för att uppnå ett personligt mandat i Finland. Inte undra på att det krävs kändisskap för att bli vald.
För att ett renodlat personvalssystem värt namnet skall fungera i Sverige krävs dels många valkretsar men också fler mandat i Riksdagen. Att begränsa antalet mandat i Riksdagen samtidigt som man inför mer personvalsinslag ökar bara på behovet av kändisskap för att kunna bli vald. Dagens 349 ledamöter måste öka till cirka 500 ledamöter. Ta bort politiska politruker och tjänstemän vid departementen och diskutera riksdagsledamöternas roll istället.

Låt partistödet följa ledamoten istället för partiet och var noga med kravställandet på kandidaten för att kunna ställa upp på partiets valsedel. Riksdagsledamoten kan anställa personliga assistenter för att sätta sig in i och bevaka olika områden. Något som i dag hänskjuts till partiledningar och departement.
Det svenska systemet medför att nu allt färre (minskat kryssande) nu får bestämma vilken kandidat som skall skickas till riksdagen. Detta bekymrar inte de som talar sig varm för den representativa demokratin och ej önskar personval. Om 85 procent av de som röstar i nästa val väljer att inte kryssa kandidaten - vad säger vittnar det om? Bara för att man sänker personvalsspärren till 5 procent till nästa val innebär det inte automatiskt att fler väljare kryssar.

För att inte helt tappa ansiktet har vissa socialdemokrater föreslagit att man skulle införa ett kryss till stöd för partiets rangordning. Det skulle göra det ännu svårare att bli uppkryssad. Dessa förslagsställare vill samtidigt återinföra möjligheten att stryka kandidater. Dessa argument skapar bara ytterligare ett argument mot att ha inte ha kvar några spärrar överhuvudtaget.

När partiernas medlemstal faller minskar legitimiteten med ett system där de som i praktiken har monopol på att utse vilka kandidater också är de tar plats i parlamentet. Det är idag några få promille av Sveriges befolkning som egentligen bestämmer vem som skall företräda befolkningen i Sveriges Rikes Riksdag.
Om valdeltagandet sjunker och allt fler bestämmer sig sista veckan vem man skall rösta på eller om man överhuvudtaget skall rösta, måste de etablerade partierna fundera över nya grepp för att väljarna inte helt tappar tron på svenska modellen av demokrati. Det är dags att på allvar debattera ett svensk system med renodlat personvalssystem.

Jan Rejdnell

Miljötalibanernas askmolnspolitik


Miljöpartiet vill förbjuda allt inrikesflyg söder om Sundsvall – precis det som askan från Eyjafjallajökull har ordnat på egen hand.

Så se dig om i Europa i dag. Så ser Miljöpartiets politik ut i sin prydnad. Man vill helst förbjuda flyg som kommunikationsmedel. Allt ska gå på järnväg i stället – om vi över huvud taget ska behöva resa.

Per Bolund (MP), riksdagsman, sade så sent som i förrgår i Sveriges radio att affärsresor inte behövs: ”När det gäller affärsresenärer så tycker vi att videokonferenser är ett väldigt bra alternativ”. Och långresandet betecknar Per Bolund enbart som ”ett stort problem”. Industrins behov av fraktflyg viftade han bort.

Miljöpartiet trafikpolitik är som ett gäng miljötalibaner som för en extremistisk politik som talar om vad du inte får göra. Flyga till Thailand - glöm det!

Totalt föreslår Miljöpartiet att skatterna höjs med 16,7 miljarder, där merparten ligger på höjda klimat- och miljöskatter. Koldioxidskatten höjs med 60 öre, vilket ger cirka 2 kronor dyrare bensin per liter. Därtill höjs kilometerskatten och flygskatten.

2004 var Miljöpartiet med om att höja bensinskatten med 15 öre plus moms; totalt 18,75 öre. Då var skälet grön skatteväxling en ståndpunkt som nu är övergiven. Istället skall nu pengarna tas in för att bygga ut vindkraft och andra olönsamma energikällor.

Det är helt klart att Miljöpartiet vill läxa upp Sverige. Glöm företagande i glesbygd. Med så stora bensinskattehöjningar kommer få ha råd att resa i glesbygd.

Valmanifestet ekonomiskt oansvarigt
Om Miljöpartiets valmanifest skulle genomföras leder det till underskott på många hundra miljarder kronor i offentliga budgetar nästa mandatperiod. 17 större skattesänkningarna och utgiftsökningarna saknar finansiering. Det är ett ekonomiskt lättsinne som saknar motstycke i svensk politik.

Effekten bli att vi bli inkastad i en levnadsstandard likt sydeuropas. Vi kommer få leva på turism och inget annat.

Jan Rejdnell

torsdag 15 april 2010

Det anonyma ägandet


Sveriges befolkning investerar och sparar i aktier i stor utsträckning. I början av 2009 fanns det 2,2 miljoner ägare i svenska aktier vars bolag har avstämningsförbehåll i sin bolagsordning och därmed har elektroniska aktier. Det är unika ägare dvs. man kan äga fler än en aktie i flera bolag. 1 163 251 män och 808 598 kvinnor har ett innehav i aktier. Totalt rör det sig om 1 971 849 personer som har aktier i elektroniska aktier. Det är ca 60 % män och 40 % kvinnor. Man innehar i snitt aktier i tre bolag per person.
Det är Euroclear (f.d. VPC) som sköter förteckningen är de som äger elektroniska aktier i Sverige.

Enligt SCB finns det 917 568 företag i Sverige registrerade. Merparten av dessa bolag är inte aktiva. Det är med andra ord en uppsjö av bolag som idag är registrerade på Bolagsverket och inte alls har någon verksamhet. 712 556 företag har inga anställda i företaget. När det uppges 1-4 anställda i företaget finns det 198 410 företag. Återstoden 205 012 har således fler anställda än fyra personer. Sverige har med andra ord cirka 400 000 företag som har en anställd eller fler.

Egentligen finns det få skäl som talar för att tusentals företag skall ligga kvar i företagsregistret utan att bedriva någon verksamhet alls. I Ungern är lagen så konstruerad att man infört en generell bolagsskatt med ett minimibelopp om 25 000 kr per bolag.

På så vis kommer man att tvinga fram en rensning i bolagsfloran och de bolag som finns registrerade är då med största sannolikhet aktiva. Detta underlättar för alla, Bolagsverket, skatteverket och inte minst investerarna. Då får vi en realistisk uppfattning kring hur stort företagandet egentligen är i landet. De bolag som är aktiva kan få realistiska bedömningar och de eventuella åtgärder eller stöd med hjälp av samhället. Problemet är att marknaden idag inte riktigt vet vilka bolag som är aktiva utan insatser med uppcheckning vid Bolagsverket.

Ägandet av företag i Sverige är alltmer anonymt. Juridiska personer, olika typer av kapitalförsäkringar, utländska pensionsstiftelser etc. är i dag ägare till såväl noterade bolag som mindre onoterade bolag. Med olika åtgärder vill vi att privatpersoner skall kunna satsa eget kapital i onoterade bolag. Det finns inte någon vidare insyn i onoterade bolag eller möjlighet att kolla ägarsituationen som i de bolag som lever på en marknadsplats/börs. Den omedelbara effekten blir att privatpersoner tar en mycket större risk att satsa kapital i mindre onoterade bolag än mer insynsöppna börsbolag/marknadsnoterade bolag. Investeringskapitalet behövs i de mindre tillväxtbolagen och därför är det viktigt att insynen underlättas för främst privatinvesterare.

Sven-Ivan Sundqvist (tidigare DN) har under ett antal år gav ut Ägarna och Makten.

Uppslagsverket Ägarna och Makten innehöll de 25 största aktieägarna i varje börsföretag rankade efter röststyrka. De var också i förekommande fall sorterade på sfärer, t.ex. SHB-sfären, Wallenberg-sfären. Denna är nu nedlagd och speglade bara de allra största ägarna i börsnoterade bolag.

Likadant är det med bevakningen av kvinnor i styrelserna för onoterade bolag. Bevakning sker endast på börsnoterade bolag medan verkligheten är ännu sämre i onoterade bolag, vilket man ej kan bevaka.

I Norge har man dragit konsekvenserna av detta resonemang och ställt krav på att varje bolag skall upprätta ett aktieägarregister som skall vara digitalt. Det skall finnas löpande inrapporterat om ägarförändringar i registret vilket hanteras av motsvarigheten till vårt Bolagsverk. I Sverige är det i dag endast Skatteverket som vet vem som äger ett bolag som inte är börsnoterat/Euroclearregistrerat. Med ett digitalt öppet register med öppen insyn från allmänheten med en förteckning över exempelvis de tio största ägarna i bolaget skall investerare kunna se vem som är huvudägare till bolaget som man vill investera i. Ägandet blir på detta sätt inte anonymt och motverkar ljusskygga individer på företagsmarknaden.

I Sverige har man utrett genom Aktiekontrolluppgiftsutredningen(Fi 2004:16, men inte kommit fram till något. Om man skall införa en avdragsrätt för att investera i onoterade bolag så måste det finnas någon rättvisa och kontroll kring avdragsrätten, annars blir det Vilda Västern. Bara om man kan se vad en investerare betalat för aktierna med ett införande i ett aktieägarregister så kan man också utnyttja avdragsrätten. Konstruktionerna blir många och invecklade för att uppnå det andra syftet dvs avdragsrätten i deklarationen.

De flesta bolag har idag inga fysiska aktiebrev utfärdade. Bolaget för aktieboken i en enklare sammanställd excel-fil som lätt går att manipulera och ändra. Enda chansen för en aktieägare är att få ut ett registerutdrag över sitt innehav i aktieboken. Euroclear (VPC) kräver av bolagen att det skall finnas historik i aktieboken, för att kunna ansluta bolaget till elektroniska aktier. Med ett säkrare system skyddar man mindre aktieägare som investerar i mindre bolag.

Vi bör snarast införa en lag on obligatorisk digital aktiebok som inrapporteras till Bolagsverket. Bolag som är Euroclear-anslutna skall vara undantagna detta digitala register. För att ta bort mängden av alla vilande och ej aktiva bolag bör man införa ett minimibelopp vad avser bolagsskatt. Då skapas en automatisk utrensning av gamla ej aktiva bolag som i åratals inte haft någon verksamhet.

Jan Rejdnell
Vice ordförande i Liberala Företagare

onsdag 14 april 2010

De politiska partierna saknar internt ledarskap


Newsmill har Jag och Alexander Bard skrivit an artikel/analys över vad som saknas i i de politiska partierna avseende ledarskap. Det är en gammal organisationsstruktur i partierna som överlevt sig själv.

Vi föreslår ett antal omedelbara åtgärder:
- Ingen ledamot skall få sitta mer än två mandatperioder i sträck.
- Krav på arbetslivserfarenhet för att stoppa inflödet allt fler politiska broilers som enbart ser politiken som en karriärväg.
- Inför personvalssystem där väljarna väljer kandidat istället för parti. Låt pengarna slussas genom den valda ledamoten som delar med sig in i partiet. Det gör att regeringar måste förankra beslut som skall fattas i riksdagen istället för att peka med hela handen.


Läs hela artikeln på Newsmill !

Mer debatt på Liberati.se

måndag 12 april 2010

Alla tjänar på RUT



Flera socialdemokratiska företrädare ondgör sig över RUT-avdraget. Påståendet om att staten subventionerar med skattemedel är falskt. RUT-avdraget är en kassako för Staten! När RUT utnyttjas genereras det pengaströmmar in till staten i form av; arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och moms vilket gör att det mer än väl täcker avdraget. RUT handlar om ett smart sätt att få in pengar till Staten.

Tydligen inte konstruktionen av ROT-avdraget som prioriterar hantverkare hemma något problem för socialdemokraterna, men när det kommer till RUT-avdraget blir det tydligen felkonstruerat. Bara för att företrädesvis kvinnor städar hemma gör inte tjänsten mindre betydelsefull än om en hantverkare snickrar. Det är en gammal syn som företräds av främst socialdemokratin. Gamla skall få hjälp hemma men barnfamiljer skall inte få livspusslet att gå ihop.

Titta på bilden!

En Rut-timme för 300 kronor genererar direkt 60 kronor till statskassan i form av moms.
Staten får alltså in 60 kr per timma!

Tjänsten måste betalas med en arbetad tid på 450 kronor lågt räknat. Från det dras inkomstskatten (ca 35 %) på ca 160 kr. Staten får in ytterligare 160 kr per timma.

Men kundens arbetsgivare betalar också in sociala avgifter 144 kr ovanpå detta.
Staten få alltså in ytterligare 144 kr per timma!

För RUT själv generar per timma 104 kronor i kollektivavtalad lön, från det ska inkomstskatt på 32 kr dras och sociala avgifter på ca 32 kr betalas in ovanpå.
Nu får Staten in ytterligare 32 kr per timma!

Totalt får Staten in 421 kronor per arbetad timma – vem är vinnaren?


Men subventionen då? Skatteavdraget äter väl upp Statens "vinst"?

Nej, hälften av arbetskostnaden för själva RUT-avdraget d.v.s. 150 kronor avgår men fortfarande är Staten stor vinnare.

Vad som händer om man tar bort RUT-avdraget är att Staten inte får in en enda krona. Så valet står mellan en återgång till en svart sektor eller att Staten tjänar tusentals nya skatteinkomster och skapar tusentals nya arbetstillfällen. Hälften av dem som arbetar med RUT kom från arbetslöshet och lika många är utlandsfödda.

Socialdemokraterna säger till oss som använder RUT att ni har råd att använda det utan avdragsrätt. Pekpinnar kommer om att inte använda svart arbetskraft. Att socialdemokraterna försöker uppfostra svenska folket och skuldbelägga den som använder sig av svart arbetskraft är gammal socialdemokratisk retorik. Vare sig man tycker om det eller ej så fungerar det på så sätt att har man inte råd, men ett behov av tjänsten, så betalar folk svart. Kan det bero på att vi har för hög skatt i landet?

Städföretagen är logistikföretag. De måste ha en debiteringsgrad på 90 procent för att vara lönsamma. Säg en kommunal verksamhet som har en lika hög debiteringsgrad? Om de inte gör ett bra jobb så byts de ut. Det är en stenhård konkurrens.

Istället borde Alliansen och oppositionen diskutera ett införande av ett lärlingssystem inom städbranschen. För att städa effektivt är en konst. Det är mer välstädat hos oss som använder RUT! Om oppositionen avskaffar RUT så får det både lite ”skit i hörnen och ett rent helvete” för att travestera på det välkända uttrycket.

Jan Rejdnell

Äntligen - Lärarlegitimation!


En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs från den 1 juli 2012. Tanken är att endast de som har legitimation ska ges fast anställning i skolan. En person kan bli legitimerad på två sätt, dels genom lärarexamen, dels genom annan akademisk ämnesutbildning kompletterad med praktik och ett års pedagogisk utbildning. Jan Björklund föreslår också ett nytt mentorssystem och att lektorerna återinförs.

Läraren spelar absolut störst roll för hur väl eleven lyckas i skolan, visar de flesta undersökningarna. Den enskilt viktigaste faktorn för goda resultat i skolan är en kvalificerad och engagerad lärarkår. Mot bakgrund till att en ny lärarutbildning också är föreslagen med högre krav så lyfter förhoppningsvis detta lärarkåren i Sverige.

Det finns ett stort enskilt skäl till varför Alliansregeringen skall fortsätta fyra år till och det är att fullfölja skolpolitiken och komma ur den gamla socialdemokratiska flumskolan som bortsåg från varför man är där - kunskaper.

Denna proposition skulle kommit för två år sedan!

Jan Rejdnell

söndag 11 april 2010

Rösta efter övertygelse eller vad partiet tycker?


I kvällens Agenda slår Jan Björklund fast att om en ledamot i valrörelsen drivit en fråga efter övertygelse så kan eller ska inte han tvinga ledamoten att kvitta ut sig.

Riksdagsledamöter som inte håller med partilinjen erbjuds att bli utkvittade för partilinjen måste hållas. Om man inte klart tagit ställning i frågan i valrörelsen förväntas man att ställa upp på partilinjen eller bli utkvittad. Det är effekten av att vi i Sverige röstar på partier istället för vilka riksdagsledamöter vi skickar att representera oss. Drar vi ut den tråden i sin förlängning så behövs inte så många riksdagsledamöter i Riksdagen! Det räcker med partiledningarna och partisekreteraren. Om vi skall tillåta någon form av personval till riksdagen måste partiledningarna förankra besluten hos riksdagsledamöterna istället för att vina med partipiskan. Det går heller inte att förutse alla politiskt viktiga frågor fyra år i förväg. Inget parti hade tagit upp FRA-frågan i valet 2006.

Med talet om personval vill partiledningarna både äta kakan och samtidigt ha den kvar. Bra med duktiga ledamöter som profilerar sig men när det är omröstning skall de infoga sig i ledet. Partiledningarna kommer aldrig frivilligt avskaffa listordningarna på partisedlarna. Då avhänder man sig samtidigt makten att kunna styra ledamöterna. Bara om ledamoten är tillräckligt populär och får med sig en opinon vågar man inte säga nej till honom/henne. Då blir det plötsligt en tillgång för partiet. Det tippar över. Senaste exemplet på detta är när rebelliska Birgitta Ohlsson blev minister.

Jan Rejdnell