lördag 29 maj 2010

BNP dubblerad första kvartalet detaljhandel backar i april


Analytikerna hade räknat med en BNP-tillväxt med 1,5 procent från motsvarande kvartal i fjol. Det blev det dubbla 3,0 procent i BNP-tillväxt för första kvartalet.

Mest ökade exporten med hela 4,2 procent och utrikeshandeln vände uppåt för första gången sedan tredje kvartalet 2008.Varuexporten steg med 7,1 procent och varuimporten gick upp med 8,6 procent. Hjulen har börjat snurra!

Sverige toppar tillväxtligan i Europa. Och det är hushållskonsumtionen som bidrar mest till uppgången. Det är sällanköpsvaror som bilar som står för uppgången. Hushållen har hållit andan men nu vågade man spendera. Inköpen av bilar ökade med hela 45 procent jämfört mot samma period förra året.

Ökade gjorde också konsumtion av livsmedel, detaljhandelsvaror och svenskars konsumtion utomlands. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter under de första tre månaderna. Men sedan kom Greklandskrisen och under april föll konsumtionen inom dagligvaruhandeln med hela 5,0 procent.

Det går alltså inte ropa hej än. Börserna har haft hicka och rasat världen över. Lågkonjunkturen kan gå in i en andra omgång om vi inte ser upp. Att de rödgröna samtidigt sätter på sig spenderbyxorna och sprätter ut bidrag och trycker upp skatterna gör att många kippar efter andan. Om de rödgröna skulle komma till makten med den politik de presenterat i sin skuggbudget innebär det en mindre ekonomisk katastrof för Sverige. Alla signaler blir att hushållen skall hålla igen och inte spendera. Med ökade skatter blir det ytterligare tufft. Småföretagen får 8 miljarder mer att bära enligt de rödgrönas budget trots sänkningen av arbetsgivaravgifterna.

Det behövs ytterligare positiva signaler om konjunkturen skall fortsätta uppåt så bevare oss för en RÖDGRÖN RÖRA i höst.

Jan Rejdnell

måndag 24 maj 2010

Ge ungdomar jobb i småföretagen


10 miljarder kronor. Så mycket pengar vill vänsterpartierna ta bort från satsningarna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. 10 miljarder bort från lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar, bort med jobbcoachar för unga och lärlingsutbildningar för att ersättas med lite utbildning.

161 000 ungdomar mellan 15-24 år står utanför arbetsmarknaden enligt SCB. Eftersom vänsterpartierna vill ta bort lägre arbetsgivaravgifter ställs oerfarna ungdomar bredvid betydligt mer erfarna medtävlande till jobbet. Det visar sig att det tar allt längre tid att komma in på arbetsmarknaden för den som är yngre. Det krävs allt mer omfattande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden och tiden som aktiv på arbetsmarknaden blir allt kortare.

Frågar man ungdomar så vill man komma in så snabbt som möjligt på arbetsmarknaden. Det handlar om timanställningar, extrajobb under själva studietiden etc. Men här säger facket nej till de villkor och löner som erbjuds. Alliansen har istället utarbetat ett batteri av olika lärlingsutbildningar. Kampen är ojämn med facket.

Det andra stora området som har betydelse för att ungdomar skall anställas är återigen kostnaden för arbete som är avgörande. Arbetsgivaravgifternas storlek är i dag betydligt mindre än om vänsterpartierna får bestämma. Det skall bli dyrare att anställa en ungdom igen. Det kommer att medföra att alltfler ungdomar kommer in allt senare på arbetsmarknaden och får dessutom mindre erfarenheter, så tillfälliga jobb och timanställningar blir ett minne blott.

Tillsättandet av jobbcoacher är att försöka reparera skadan för att få ut fler ungdomar. Detta vill vänsterpartierna ta bort.

I motsats till vänsterpartierna måste man hitta enklare sätt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Enklare former som skapar incitament för arbetsgivare att pröva oerfarna men hungriga yngre medarbetare. Det behövs generellt sätt sänkta arbetsgivaravgifter. Det behövs en särskild anställningsform för lärlingar med särskilda lärlingslöner och anställningsvillkor.Det behövs en ökad lönespridning så att det går lättare att anställa unga.

Definitivt behövs en utvidgning av LAS turordningsregler. Inför en proportionalitetsregel när det gäller stridsåtgärder från fackets sida. Det behövs ett slopande av 3:12-reglerna.

Kort sagt - det hjälper inte med kosmetika längre. Om vi skall få fler småföretag att anställa särskilt unga människor krävs radikalt förbättrade förutsättningar att driva ett litet företag.

Det är dags att sluta behandla företagare som andra klassens medborgare. Låt alla företagare registrera sig som företagare i socialförsäkringen. Öka valmöjligheten att få upp till 360 karensdagar i sjukförsäkringen. Även företagare har barn varför möjligheten att använda VAB-ersättning till att köpa in tjänster för vård av sjukt barn, borde vara en självklarhet.

Av de årliga 29 miljarder som riktas i företagsstöd varje år, går ynka 41 miljoner till småföretag. Resten går till storföretagen och industrin. Till och med kommunala flygplatsbolagen ges företagsstöd. Avskaffa dessa företagsstöd och erbjud avdragsmöjlighet för privatpersoner som investerar i svenska onoterade bolag. Detta riskkapitalavdrag är livsnödvändigt i kapitalbildningen för att dessa bolag skall växa. Vänsterpartierna kontrar med att göra det ännu svårare genom att vilja avskaffa förmögenhetsskatten. Det är inte för mycket kapital i Sverige utan för lite kapital. Även en småföretagare skall kunna bli rik!

Vänsterpartierna förstår inte vikten av att tjänstesektorn måste kunna växa. Det ger möjligheten att samtidigt kunna ta bort så mycket svartjobb som möjligt. Svarta jobb ger inga pengar alls till Staten. RUT- och ROT-avdragen är en kassako för staten.

Med ökad upplåning,ökade skatter på nästan alla områden och stängandet av RUT-sektorn går vi samma väg som Grekland nu försöker ta sig ur. Mer svartjobb och mer bidrag.

Det är inom tjänstesektorn jobben skall komma. Finansdepartementet räknar med 150000 nya jobb där de kommande fyra åren. Rut och ROT har inneburit ett uppsving för fler vita jobb. Vita jobb innebär att staten får avsevärda intäkter. Svarta jobb innebär att staten inte får in några pengar alls. Fråga Grekland om skillnaden.

Företagarna undersökte vad satsningen på RUT- och ROT-avdrag betytt. Var fjärde byggföretag sade att personalstyrkan nu var högre än den hade varit utan rot-avdrag. Tillsammans beräknades avdragen ha skapat mellan 12000 och 35000 nya, vita jobb.

Jan Rejdnell