tisdag 22 juni 2010

Det mesta i valet kommer handla om att få ned ungdomsarbetslösheten!


Socialdemokraterna har förlorat debatten på område efter område nu. Skolan, Företagandet, Energin, skatterna etc. Nu skjuter man in sig på ungdomsarbetslösheten.
Genom att lova mer och "bättre" hoppas man kunna locka ungdomsväljare.

Så kliver Jan Björklund in i Rapport och morgonsoffan på TV och säger:

"Vem anställer en 19-åring som man knappt vet kommer upp på mornarna i jämfört med en erfaren 35-åring?", frågade han sig.

Facket rasade, Sahlin och Reinfeldt sa att han var fel ute. Wanja Lundby-Wedin utropade att det är för få ungdomsjobb i Sverige. Men i Aftonbladets "lögntest" visade det sig att han har helt rätt. Forskningen är entydig.

Folkpartiledaren refererade till Danmark och Tyskland där ungdomsarbetslösheten är betydligt lägre än i Sverige. Där kommer ungdomar in på arbetsmarknaden genom lärlingssystem och lägre löner. 2008 var ungdomsarbetslösheten i Sverige 19,3 procent. I Tyskland och Danmark var motsvarande siffra 10,4 och 7,3 procent.

Men forskningen visar att hon har fel.

I och med kollektivaavtalen har Sverige en av de högsta minimilönerna i världen. Vad händer när det endast är en liten löneskillnad mellan en 40-åring med arbetslivserfarenhet mot en 19-åring som ingen har? Ungdomarna blir de som kommer att bli sist anställda på arbetsmarknaden med fortsatt kantigt system. Det stänger effektivt ute många ungdomar från första jobb som är så viktigt. Jämför vi statistik med andra länder som har höga lönetrösklar som exempelvis Frankrike så är effekten lika med hög ungdomsarbetslöshet. I Tyskland är minimilönen mindre än hälften jämfört mot Sverige.

Om man sänker minimilönen får det en stor effekt på ungdomsarbetslösheten i de länder som har höga lönetrösklar. Jan Björklund har rätt pekar forskningen på. I en studie gjord av hotell- och restaurangbranschen i Sverige gav en 10-procentig sänkning av lönen arbete åt fem procent fler ungdomar.

Kvar står Reinfeldt, Sahlin och Lundby-Wedin och pratar om den svenska modellen. Den svenska modellen som kraftigt bidragit till att under många år skapa hög ungdomsarbetslöshet med kollektivavtal och höga ingångslöner. Om man inte angriper problemen från rätt håll och skapar en effektiv medicin kommer alla andra insatser vara kosmetika och lek med skattebetalarnas pengar. Till detta medverkar såväl moderater som socialdemokrater!

Jan Rejdnell

söndag 20 juni 2010

Vad skulle hända med Sverige utan kärnkraft?


Under början av 70-talet ställde sig nästan alla riksdagspartier bakom satsningar på kärnkraft. Sedan började säkerheten ifrågasättas. Inte säkerheten i svenska reaktorer utan i de utländska. Sverige hade då liksom nu världen säkraste reaktorer och förvaring av använt kärnbränsle. Men Centern inom borgligheten splittrade upp åsikterna. Då fanns tre olika linjer även inom Folkpartiet. Själv då boendes i en kärnkraftskommun kunde man inte komma undan i sitt ställningstagande. Jag ställde mig för användning men för partiet skull ingick jag i rikskommittén för linje 2. I oktober 1978 avgick regeringen. Efter att folkpartiet bildat ny minoritetsregering med Ola Ullsten som statsminister inträffade en avgörande händelse (28 mars 1979 skedde en olycka i det amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island strax utanför Harrisburg i USA) som ledde till beslutet att genomföra en folkomröstning.

Den 23 mars 1980 ägde folkomröstningen om kärnkraften rum. Kärnkraftens framtid skulle avgöras. Det fanns tre förslag som kallades linje 1, 2 och 3. I likhet med tidigare folkomröstningar var omröstningen rådgivande, men partierna hade på förhand enats om att valresultatet skulle respekteras. Sedan detta omröstningsbeslut har detta förlamat svensk energipolitik.

Sverige har en stor energikrävande basindustri. Trots försök till fler utbyggda energikällor kan det inte ersätta kärnkraften. Säkerheten med kärnkraft har dessutom utvecklats enormt på de 30 år som gått sedan beslutet om avveckling av kärnkraften.

Under dessa 30 år har vi fått ett klimat i obalans. Vi har använt andra fossila energikällor och skitat ner vår värld på gränsen till vad den tål. Ändå vill kärnkraftsmotståndarna avveckla kärnkraften i Sverige. Kärnkraftsmotståndarna har fastnat i gammal retorik och inte tagit in vad som hänt i världen under de senaste 30 åren. Klimatet blir inte bättre om vi avvecklar kärnkraften - tvärtom! Vi kommer använda energi framställd av kol från Danmark, Tyskland etc. Vi kommer använda gas från Ryssland osv. Koldioxidutsläppen ökar dramatiskt. Man också kommer vi vara tvungna sänka vår levnadsstandard! Det är ingen skrämselpropaganda för basindustrin flyttar ut om billig kärnkraftsel tas bort.

En förutsättning för den fortsatta svenska välfärden är ett starkt företagande och en konkurrenskraftig industri. Tillväxt ger sysselsättning och finansierar skolan, omsorgen och vården. För industrin är energitillgång och elkraft viktiga faktorer när det gäller konkurrenskraft. En av de viktigaste förutsättningarna för basindustrin är en säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Varje år använder de svenska basindustrierna 1/4 av Sveriges totala elanvändning.

Men det är inte bara den elintensiva industrin som är i stort behov av en god energiförsörjning. Vi vet också att en ekonomi som växer behöver mer elkraft och att ju mer avancerad teknik som ett samhälle förfogar över ju viktigare blir energiförsörjningen. I ett samhälle där såväl sjukhus som banker och myndigheter är teknikberoende i sin dagliga verksamhet är en stabil tillgång till energi avgörande.

Sverige har idag en elproduktion som är i stort sett koldioxidfri.
Kärnkraften står för nästan hälften.
Har kärnkraftsmotståndarna och socialdemokratin inte fattat detta ännu?


Så är verkligheten. Det är helt orealistiskt att tro att inhemsk vind-, sol- och vågkraft de närmaste decennierna kan ersätta kärnkraften.

Hur ska framförallt socialdemokratin som påstår sig vara tillväxtvänliga, till skillnad från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, kunna garantera en stabil energiförsörjning till Sveriges energiintensiva industri i framtiden, när kärnkraften och därmed nära halva den svenska elproduktionen försvinner?

Miljöpartiet gör sig skyldig till en mängd av osakliga påståenden i debatten. De påstår i en DN-debattartikel att utbyggd kärnkraft kommer subventioneras. De har missuppfattat för det är vindkraften som är och kommer vara kraftigt skattesubventionerad av svenska skattebetalare. Den tagna energipropositionen var glasklar på att det är den privata industrin som själv får stå för alla investeringar i ny kärnkraft. Flummeriet att vindkraft skulle kunna ersätta kärnkraften måste med kraft bemötas. Vindkraften står fortfarande bara står för ca 1 procent av världens elproduktion och 2 procent av den svenska elproduktionen. Vi skall samtidigt komma i håg att användningen av fossil energi i världen är fortfarande massiv. I våra södra grannländer står kol och gas för den största del av energiförsörjningen. Har inte Miljöpartiet, Vänsterpartiet och framförallt allt Socialdemokraterna hört talas om klimathotet?

En så snabb avveckling av kärnkraften som vänsterpartierna vill (den nedläggning av en reaktor under nästa mandatperiod) leder till att man äventyrar energibehovet i Sverige. Det leder ofelbart i skyhöga energipriser eftersom vi då måste köpa mer energi från utlandet. Vi blir mer beroende energimässigt av Ryssland med all sin gas, kol och olja.
Ryssland har använt sina energileveranser tidigare till att påverka politikens innehåll internationellt. Jag förstår att Vänsterpartiet inte är så oroliga över detta men socialdemokratin borde veta bättre!

Avveckling av kärnkraften skapar otvivelaktigt:
- Kraftigt högre energipriser.
- Mer beroende av andra energislag med fossila bränslen vilket påverkar klimatet
- Basindustrin flyttar ut
- Högre arbetslöshet
- Sänkning av levnadsstandarden.

Detta är inte någon propaganda! Det är effekten av en politik som ensidigt stänger av halva energibehovet i Sverige. Vi har haft 30 år på oss att ta oss ur produktionen av kärnkraftsel utan att lyckas. Vad är det som talar för att vi nu kommer att lyckas när dessutom hela vår omvärld bygger ut kärnkraften?

Carl B Hamilton har skrivit och bloggat om detta.

Agneta Berliner har bloggat.

Adam Cwejman LUF:s ordförande har bloggat

Jan Rejdnell