fredag 5 november 2010

Ändrad asylpolitik och anhörighetsinvandring?


2005 räknade man med cirka 20 000 gömda flyktingar totalt i riket. Officiellt var det runt 10.000 flyktingar. I dagsläget finns det riktigt många människor som inte registrerat sig som asylsökande, men de finns i landet. Fler och fler asylsökande som fått avslag gömmer sig för att slippa avvisning. Under några år har antalet gömda minskat men nu ökar antalet gömda flyktingar igen.

Under 2009 var det ungefär 8 700 som höll sig undan. Det är givetvis mycket färre än för några år sedan men nu har det börjat öka igen. För några år sedan ökade antalet gömda flyktingar för varje dag. Toppåret var 2005 då över 10 000 (20 000 enligt kyrkor och andra organisationer) levde gömda för att hålla sig undan avvisning.
Då kom den tillfälliga asyllag som gjorde att asylsökande som fått avslag kunde ansöka om en ny prövning. Över 30 000 ansökningar kom in och omkring 60 procent av de som sökte fick också stanna i Sverige.
I samband med den lagen och en tid efter minskade antalet gömda. Men nu är det återigen fler och fler som går under jorden.

Debatten har avstannat kring flyktingar som håller sig gömda. Det man diskuterar och har en utredning kring är att kunna ge vård till papperslösa och främst barn skall ha rätt till vård och skola.

Risken är stor med Sverigedemokraterna i Riksdagen, att man ger signaler till polisen att aktivt söka mer efter flyktingar som fått avslag för att utvisa dem.

Vi skall inte glömma försörjningskravsutredningen som 2008 föreslog att Sverige - i likhet med övriga EU-länder - skulle införa ett försörjningskrav som villkor för anhöriginvandring.

Försörjningskravet innebar två saker. För det första ska den som vill få hit sina anhöriga arbeta eller på annat sätt kunna försörja sig själv. För det andra ska han eller hon ha en bostad som är tillräckligt stor för hela familjen. Försörjningskravet tar sikte på anhöriga till tredjelandsmedborgare (dvs. medborgare i land utanför EU, EES och Schweiz) och till statslösa.

Efter häftig intern kritik - främst inom Folkpartiet backade regeringen och främst Moderaterna vad gäller barnundantaget. Regeringen undantog föräldrar till minderåriga barn från försörjningskravet för barnet, liksom för den andra föräldern, vid anhöriginvandring.

Försörjningskravet skulle bli ett villkor för den anhöriginvandring som redan följer av utlänningslagstiftningen. Försörjningskravet innebar att den person som finns i Sverige ska ha tillräckliga medel att klara sin egen försörjning och förfoga över lämplig bostad för sig själv och för den sökande familjemedlemmen för att den sökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Från försörjningskravet undantas anhöriga till barn, personer som vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i fyra år, flyktingar, kvotflyktingar, skyddsbehövande i övrigt som känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff eller tortyr samt skyddsbehövande i övrigt som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt.

Dessutom kan undantag göras om det finns "särskilda skäl". Principen om barnets bästa kan medföra att omständigheter hänförliga till ett barn inte behöver ha samma allvar och tyngd som för vuxna för att undantag ska göras.

Syftet med försörjningskravet är att främja integrationen genom att skapa incitament för arbete, egenförsörjning och bosättning i regioner med förutsättningar för arbete och bostad. Den oplanerade anhöriginvandringen innebär stora påfrestningar för såväl samhället som enskilda, särskilt för barnen. En planerad invandring, med bl.a. ordnad bostad, medför däremot uppenbara fördelar. Förslaget syftar således till att nyanlända ska komma till ett innanförskap och inte till ett utanförskap.

Detta är en risk för asylrättens underminering om för varje flykting som kommer hit utan att ha asylskäl. Alla de serber som kommer hit från ett land i förfall och som är fattiga har inte några jobb eller kan inte försörja sig. De skall med hård tolkning av asylpolitiken skickas tillbaka.

I Svenska Dagbladet kan vi läsa på ledarsidan att i dagsläget finns 24 426 asylärenden som är avgjorda av Migrationsverket. Handläggningstiden är inte den månad som Liberaldemokraterna (L) krävt i Newsmillartikel utan 133 dagar. Av dem har 7329, alltså 30 procent, fått bifall. Frågan är vad som händer med övriga om asyl- och invandringsopolitiken skulle stramas upp. SvD hänvisar till Norge och att man skall bli tydligare i besluten. Det innebär i klartext fler avvisningar.

Signaler finns redan från Migrationsverkets ledning om hur man ser på alla serber som kommer hit.
"- Det är resebyråer med hänsynslösa affärsmän som lurar redan utsatta människor till Sverige, säger Migrationsverkets gd Dan Eliasson (Ölandsbladet 5/10)."
Detta öppnar för en möjlighet för regeringen att utvisa upp till 70 % av asylärendena. Man hänvisar till Norge och pratar om att spara pengar och att bli effektiva.
Obenhörligt leder detta till hårdare tag i asylpolitiken. Anhörighetsinvandringen vill SD stoppa till 90%. Det innebär att om samma principer skulle upphöra att gälla även vid asylpolitiken så blir det ett hårt land att leva i.

Man skickar tillbaka hårt skuldsatta, olyckliga individer till ett land i misär. Man har ingen chans att komma ur sin situation.

Asyl är när ett land beviljat en medborgare från ett annat land skydd mot förföljelse i sitt hemland. När det gäller flyktingskäl har de flesta länderna inom EU liknande regler, baserade på Genèvekonventionen från 1951. Genèvekonventionen definierar begreppet flykting som någon som riskerar förföljelse på grund av sin ras, religion, ursprung eller sina politiska åsikter. Enligt konventionen utgör flyktingskäl grund för att bevilja asyl.

Många länder ger även andra än flyktingar skydd genom det som kallas alternativt skydd eller skydd av humanitära skäl. Alternativt skydd kan till exempel vara att någon flyr från krig. Humanitära skäl beror på den skyddssökande personens direkta situation, som till exempel svår sjukdom. Reglerna kring humanitära skäl kan skilja sig mellan de olika länderna.

Frågan är hur migrationsminister Tobias Billgren och den moderatdominerade regeringen nu bedömer och tolkar de humanitära skälen när SD sitter i Riksdagen?

Jan Rejdnell

Jan Rejdnell