måndag 10 januari 2011

Samhället kapar serviceboenden till att bli betalande seniorboenden


I dag kapar samhället allt fler serviceboenden till att bli seniorboenden. Det är de äldre som i dag bor på ett serviceboende som får sitt boende totalrenoverat och därmed höjd hyra med mellan 15-40% samt all service som tidigare var gratis blir kostnadsbelagd. Därtill försvinner all personal. Mina protester hade inte varit stora om man byggt nya seniorboenden som äldre själv flyttat till men nu tar kommunerna bort befintliga serviceboenden och ersätter med seniorboenden.

I år kommer närmare 2.000 lägenheter att byggas om från serviceboenden till seniorboenden enligt plan. Det märkliga är att det behövs massor mer av såväl seniorboenden som serviceboenden. 430 000 svenskar kommer vara över 85 år 2040 mot dagens 240 000 85-åringar. Fattar ni omfattningen av antalet byggnationer som behövs?

75 år skall man ha fyllt för att få plats på ett trygghetsboende. Här behövs ingen biståndsbedömning. Under 2010-2011 planerades 3900 trygghetsboenden i 90 kommuner, 1100 planeras i Stockholms län. Detta fixar man genom att just bygga om serviceboenden (trollar bort personal etc och det blir svindyrt att bo).

40 % av befolkning pensionärer

Enligt SCB:s senaste befolkningsframskrivning från 2008 väntas antalet pensionärer (65+) öka med nästan 700 000 personer under perioden fram till 2030. Hela 1,6 miljoner människor beräknas gå i pension de kommande 15 åren. Pensionsavgångarna fram till 2025 är en kvarts miljon fler än under åren 1995 till 2010. Generationsväxlingen blir särskilt stor i offentlig sektor och på mindre orter. De tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö påverkas minst.

Nu arbetar ungefär 12,5 % av svenskarna som fyllt 65 eller mer. Andelen företagare är överrepresenterad bland dem som fortsätter jobba. Behovet av ett bra boende för denna kategori minskar inte utan istället ökar kraven på ett bättre och mer anpassat boende. Arbetstiden anpassas dessutom vilket innebär att man inte arbetar heltid.

Vi lever längre och är friskare
Medellivslängden har ökat dramatiskt under framförallt 1900-talet första hälft. År 2007 uppgick den 78,9 år för män och 83 år för kvinnor, en ökning med drygt 24 år för män och 26 år för kvinnor sedan år 1900. Dödligheten för män minskar mer än för kvinnor vilket avspeglar sig i en större ökning för män än kvinnor av återstående medellivslängd vid fyllda 65 år. Prognosen visar en fortsatt ökning av medellivslängden. Medellivslängden liksom återstående livslängd efter 65 år ålder varierar med bl.a. civilstånd, socioekonomisk ställning, region och bostadssituation. Personer med eftergymnasial utbildning har genomgående lägre dödlighet än de med gymnasial eller förgymnasial utbildning. Äldres hälsotillstånd har till stor del samband med det naturliga åldrandet men även livsstilen – kost, motion, övervikt, rökning, alkohol – påverkar hälsan.

Socialt nätverk
Ensamboendet är mer omfattande bland de äldre men det är bland yngre och medelålders som ökningen varit störst. Den ökade livslängden och fler partners under livet innebär att alltfler har släktingar och från flera generationer i livet. De viktigaste sociala kontakterna för många äldre är partnern och barnen. Drygt hälften av alla äldre har både partner och barn.

År 1954 bodde ca 27 procent av personer 67 år och äldre tillsammans med sina barn i Sverige – i dag är det ca 4 procent som delar hushåll med sina barn och bland äldre invandrare är det ca 7 procent. I Spanien bor 30 procent av befolkningen över 80 år tillsammans med sina barn. Generellt sett har äldre ett ”tätare” socialt nätverk idag än tidigare och många hjälper själva någon utanför det egna hemmet. 75 procent träffar en eller flera av sina närmaste vänner varje vecka och 12 procent gör det dagligen och 5–7 procent mer sällan än en gång per månad. Närmare 95 procent av kvinnorna talar i telefon med anhöriga och nära vänner minst några gånger per vecka och motsvarande för männen ligger på 85 procent. Billiga telefonförbindelser är således viktigt. Mycket av den sociala kontakten sker i dag över telefon. Men med "kontakt" menar våra myndigheter en kontakt över telefon.

Gemensamt för de människor som har intervjuats är att deras ensamhet bottnar i saknad; av make/maka eller saknad av fysisk, social och emotionell relation. En nödvändig förutsättning för att slippa ensamhet är att det faktiskt existerar människor som man har lust att och faktiskt kan vara tillsammans med. Olika slags äldreboende har ofta mötesplatser men det visar sig inte vara någon garanti för att det finns andra människor på dessa mötesplatser som man har lust att umgås med.

Boendet idag
Knappt 94 procent av befolkningen över 65 år bor i ordinärt boende; småhus eller flerfamiljshus och återstående drygt 6 procent i ett s.k. särskilt boende som ges som ett behovsprövat bistånd inom ramen för socialtjänstlagen.

Med ökande ålder kan nivåskillnader, trappor mellan olika våningsplan i villan, avsaknad av hiss, betungande trädgårdsskötsel och krav på snöskottning innebära stora inskränkningar i möjligheten att leva ett oberoende liv med behov av stöd från bl.a. anhöriga och närstående.

En stor del av dem som närmar sig pensionsåldern bor i småhus som byggdes under den så kallade villaboomen på 1970-talet. Av sammanlagt 518 000 hushåll som bor i småhus utgörs 230 000 av åldersgruppen 50–64 år och 83 000 är pensionärshushåll. Av dem som bor i flerbostadshus finns många i hus från 1940, 50- och 60-talen där det ofta saknas hiss. Om samhället verkligen vill underlätta för äldre att komma ut och få en bättre social kontakt samt röra på sig mer så är det att bygga hissar i hus från 1940, 50- och 60-talen. Massor av hissar! Slopa ROT-avdragen och inför hissavdrag!

Behovet av bostäder till äldre
Det finns ett behov av ett ökande antal seniorbostäder, bostäder som riktar sig till personer över en viss ålder och som tillgodoser kravet på god tillgänglighet och önskemål om gemenskap. Bostäderna förmedlas av bostadsföretagen och vid behov erbjuds hemtjänst på samma sätt som i övrigt ordinärt boende. I början på 2000-talet fanns ca 12 000 seniorbostäder och fem år senare närmare 20 000 (SKL 2005, Seniorbostäder, En kartläggning). År 2008 genomförs en ny enkätundersökning i samarbete med Äldreboendedelegationen som visar att antalet ökat till närmare 33 000 seniorbostäder som finns i 67 procent av landets kommuner. Totalt planeras ytterligare ca 5 000 seniorbostäder. Av svaren framgår vidare att drygt 10 000 seniorbostäder utgörs av f d servicelägenheter som tidigare inrymdes i statistiken för biståndsbedömda särskilda boendeformer. Dessa är kapade!!!

Problemet är att kommunerna sparar i dag in pengar på att bygga om serviceboenden till seniorboenden. Man tar bort personal och de boende får plötsligt betala mellan 15 - 37 c% högre hyra. Många har inte råd utan får flytta på sin ålders höst. Kommunerna får inte sno befintliga servicebostäder utan stimulera till ombyggnation av hus från 1940, 50- och 60-talen där det ofta saknas hiss. Detta är en statlig angelägenhet då kommunerna inte orkar att bygga om stora delar av bostadsbestånden.

Seniorbostäder i Sverige
Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Bostäderna är utformade utifrån äldres behov av tillgänglighet. År 2002 uppskattades andelen seniorbostäder till 10 000-12.000 lägenheter. Antalet seniorbostäder har ökat markant under 2000–talet och uppgick år 2008 till 33 000 bostäder, enligt en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört. Enligt samma källa ägs drygt hälften av seniorbostäderna av kommunala bolag. Enligt kommunernas bedömningar kommer 6 500 seniorbostäder att påbörjas de närmaste två åren, vilket är något färre än år 2008. Av dessa avser 4 500 nyproduktion och 1 100 ombyggda bostäder. Cirka 900 bostäder beräknas bli omvandlade från servicebostäder till seniorboende. En del av projekten uppges dock vara osäkra och det faktiska tillskottet blir förmodligen inte så högt.


Eftersom seniorbostäder ingår i det ordinarie bostadsbeståndet behövs inga biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att flytta in. Den som är intresserad av ett seniorboende söker sig dit själv genom att ställa sig i kö hos bostadsföretagen eller genom att köpa en bostadsrätt. Kön till seniorboende är särskilt lång i storstadsområdena. I Stockholm mellan 10 – 15 år.

Detta är ett gigantiskt problem som man bara skjuter framför sig. De närmsta tio åren är det relativt lugnt men ombyggnation och kostnader för detta landar först ute i landsbygdskommunerna.


Bostadssegregation
Vi har och kommer få en allt större bostadssegregation - även bland de äldre. Det är inte bara negativt. Det är oftast politiker som tycker att alla samhällsklasser skall blandas.
Invandrare som bott halva sitt liv utanför Sverige kommer att få en garantipension om man tittar på konstruktionen av dagens pensionssystem. Måhända kommer fler äldre bo hemma hos sina barn.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar