måndagen den 14:e februari 2011

Vad får unga i jobb?


Alla är överens om att ungdomsarbetslösheten måste minska. Men trots olika åtgärder och en ekonomi på uppgång kvarstår problemet. Det har varit samma problem under flera regeringar - även under (s). Om insatserna verkligen leder till att unga får jobb, verkar det inte vara någon som riktigt vet.

På Näringslivets ekonomifakta presenteras de nakna siffrorna om att vi är sämst i Europa på att hantera ungdomsarbetslöshet. Sverige har genomgående under 2000-talet haft en klart högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och snittet för EU-27. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slog hårt på hela arbetsmarknaden - Ungdomar 15-24 år, drabbades extra hårt med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror.

De tyngsta insatserna från regeringens sida är dels jobbgarantin för unga, dels den sänkta arbetsgivaravgiften för att anställa en person under 27 år (vilket oppositionen var emot i valrörelsen). Men fyra år efter den första sänkningen av arbetsgivaravgiften är det fortfarande svårt att veta i vilken grad åtgärden har hjälpt unga att få jobb.

Om man misslyckas på hemmaplan måste man titta på goda exempel i Europa. Danmark, Tjeckien, Nederländerna och till och med Bulgarien har lyckats få ner sin arbetslöshet bland unga. Det självklara måste sägas. Har man en stelbent arbetsrätt, en alltför teoretisk yrkesutbildning med få kontakter med arbetslivet samt höga ingångslöner så blir det hög ungdomsarbetslöhet. Inom samtliga dessa områden har ovan nämnda länder arbetat med att ta bort hinder för unga.

Faktum är att medianlönen för ungas ingångslöner i Sverige bara är cirka 4 000 kronor lägre per månad jämfört med median- lönen för samtliga löntagare. Fackföreningar och politiker säger att vi inte skall diskriminera ungdomar och ge dem "skitlöner". Alternativet är faktiskt arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller att åka till Norge eller Danmark för att arbeta - vilket tusentals ungdomar också gör.

Vad säger företagen? De vill ha sänkta arbetsgivaravgifter.
Svenskt näringslivs enkätundersökning visar i och för sig att två av tre tillfrågade företagare svarar att den sänkta arbetsgivaravgiften gör att de skulle välja att anställa en yngre person framför en äldre. Men om de verkligen gör det är oklart.

Politikerna tror att facket då kräver högre löner och så är spiralen igång.


Finanspolitiska rådet har ställt sig kritiskt till de sänkta arbetsgivaravgifterna. "Den troliga effekten är att äldre, som har långa förväntade arbetslöshetstider, trängs undan av en grupp med korta arbetslöshetstider", enligt rådets rapport från 2009. Man menar att det är bättre med insatser som riktar in sig på de ungdomar som har svårast att få jobb.

Denna metodik är som att spruta vatten på den värsta eldhärden men inte bygga brandgator och ens ha en ambition om att släcka elden. Det blir små insatser som inte går att mäta insatserna av. Många studier visar att när arbetslösheten ökar så ökar den psykiska ohälsan. Bara för några dagar sedan visades det på studier som säger att ungas ökade psykiska ohälsa bland annat kan kopplas till den höga ungdomsarbetslösheten. Det är viktigt att unga snabbt kommer in på arbetsmarknaden och får sitt första jobb.

Slutsatserna är att reformera lagstiftningen inom arbetsmarknaden och riva upp den svenska modellen där lönebildningen toppstyrs. Oavsett vad politiker och finanspolitiska rådet anser så ligger svenska företag i ett sämre konkurrensläge än sina konkurrenter i Europa, vad avser arbetsgivaravgifternas storlek. Statens uppgift skall inte vara att första ta in så mycket skatt som möjligt för att sedan åtgärda problemen på arbetsmarknaden för att vi har för hög skatt för företagen.

Jan Rejdnell

1 kommentar:

  1. Om Sverige inte hade en fackförenigsrörelse som kräver att ungdom utan erfarenhet eller högre utbildning, teoretisk eller praktisk, skall ha samma ingångs lön som de som har 20 års erfarenhet så skulle nog det bli lite lättare att lösa frågan. Varför kan exempelvis svenska ungdomar ta lågavlönade jobb i Norge men inte i Sverige?
    Fackets makt är för stor. Vi måste ändra hela systemet för att få detta att fungera. Det är ju ändå så att inom vissa yrken finns fortfarande lärlings platser. Exempelvis läkare. Du får inte börja med det svåraste. Du börjar som AT och sen går du vidare. Kanske något för andra att ta efter.

    SvaraRadera