söndag 20 mars 2011

Partiledningarna bestämmer nästan allt i svensk politik


Den politiska stiltjen är total i Sverige. Idédebatten har avstannat och blockpolitiken cementerad. Partierna har stor koll på "sina" riksdagsledamöter - ingen får avvika i denna parlamentariska situation.

I veckan som gick genomförde Liberaldemokraterna Pub Liberal för första gången. I debattpanelen återfanns Camilla Lindberg och Fredrik Federley.Camilla som tidigare riksdagsledmot och Fredrik som fortfarande representerar Centerpartiet.

Debatten handlade om "Sveket mot liberalismen". Du kan se och uppleva debatten här!

Analysen om den svenska "partismen"var samstämmig mellan Camilla och Fredrik. Partiledningarna bestämmer allt. Det kanske var därför som Fredrick klarade sig utan kritik trots att samma dag varit med om att rösta för Datalagringsdirektivet i Riksdagen. Bland dessa renläriga liberaler klarade sig han utan kritik. Det finns en förståelse för den enorma press som en enskild ledamot utsätts för när man avviker från partilinjens uppfattning.

Vi behöver ett nytt valsystem där vi väljare ledamöter istället för att rösta på partiernas åsikter och främsta företrädare - partiledarna. Samtidigt gnäller "Svensson" på riksdagsledamöterna. Orsak och verkan är att vi skapar än större politikerförakt med nuvarande valsystem. Man känner inte sin riksdagsledamot för man upplever inte att man egentligen röstar på en kandidat - snarare ett parti eller partiledning.

Att svenskarna inte kan namnet på "sin" riksdagsledamot har sin anledning i två stora anledningar;

1. Valsystemet. Vi har en mesyr till valsystem i dag. Vore det glasklart med ett renodlat personvalssystem skulle också gemene namn vet vem man röster på. I dag tror man att man röstar på en partiledare.

2. Folks lathet. Det finns knappt något land där det är lika enkelt att ta kontakt med "sin" riksdagsledamot via mail eller telefon om man bara anstränger sig det minsta. Vi skall inte skylla på valsystemet eller politikerna för att folk inte bryr sig om vem de röstar på!


Därför måste man kräva av den som röstar att välja en kandidat. Aktivt kryssa en kandidat som man vill ha vald. Det går då inte att gnälla i efterhand. Det är relativt enkelt att ta kontakt med en riksdagsledamot. Men få gör det. Man gnäller istället.

I dag har Sverige en mycket stark styrning från partiledningarna. Nästan all makt landar hos partiledningarna. De kohandlar och gör upp. Det skapar lydiga riksdagsledamöter som ställer in sig i ledet. Få klarar av att fortsätta att driva en egen linje. Vi får politiker som är utbildade från tidiga ungdomsår till att bli politiker eller politrucker. Som alltid betalat TV-licensen och på sin höjd har en fortkörningsbot och ingen arbetslivserfarenhet.

När Camilla Lindberg hamnade utanför Riksdagen beklagade även Riksdagens talman att Camilla nu var utanför Riksdagen. Det leder till att ingen vågar gå emot och rösta efter övertygelse som Camilla gjorde i FRA-omröstningen.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar