onsdag 20 juli 2011

Blir Framtidskommissionens rapport som Globaliseringsrådets?


I Almedalen tillkännagav Fredrik Reinfeldt att en Framtidskommission skulle tillsättas. Det hade räckt med att ta del av de 25 rapporter som Globaliseringsrådet lade fram under Utbildningsdepartementet. Det var Lars Leijonborg var ordförande i globaliseringsrådet både som partiordförande och tiden efter detta, liksom han sedermera med Forsknings- och högskoleminister. Rådets uppgift med de 23 ledamöter vilket den innehöll var att ta fram en strategi för hur Sverige skall möta globaliseringens utmaningar och tillvarata globaliseringens möjligheter. Den hade helt enkelt till uppgift att föra debatt och upplysa om globaliseringen.

Efter de 35 underlagsrapporter som lämnades så kom slutdokumenten varav ett - Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige. Den säger att vi är mera sårbart än vi vill tro och pekar på vårt beroende av några få framgångsrika exportföretag. Ingen nyhet mer än 40 miljarder skulle satsas för att utveckla näringslivet. Några av de huvudpunkter som rådet slog fast tillsammans med de fackliga organisationerna var att:

- En blocköverskridande skattereform efterlyses.
- En huvudkontorsstrategi, så fler bolag väljer att ha huvudkontoret i Sverige.
- En storsatsning på kunskapspolitiken. Bland annat engelska från första klass etc.
- Kvalitetsdrivande system inom offentlig sektor genom exempelvis ökad konkurrens och vårdval.
- Satsa på energiforskning och genom att bygga upp en rikstäckande infrastruktur med laddstationer göra Sverige till ett elbilens pionjärland.
- Utveckla arbetslinjen genom bland annat en blocköverskridande socialförsäkringsreform, snabbare inträde på arbetsmarknaden och olika åtgärder för att i praktiken höja pensionsåldern.

Det var det sista som Moderaterna tog med sig till Almedalen denna sommar. En ny skattereform behövs där olika system måste prövas - varför inte ett system med Platt skatt (även för företag)?

Likaså tog man i slutbetänkandet - Utvecklingskraft och omställningsförmåga. En globaliserad svensk ekonomi - stora delar av dagens industri- och tjänstebranscher kommer att tas över av andra länder. Hur väl rustat står Sverige att möta dessa utmaningar? Hur kan ett litet öppet land förbereda sig för att tillgodogöra sig de vinster som finns i en globaliseringsprocess?

Sysselsättningen på hemmamarknaden har minskat i de 30 största företagen. Istället är det bland mindre och medelstora företag som sysselsättningsökningarna är mest påtaglig. Ändå hänger inte näringspolitiken med i Sverige. Den sover!

Vi ser att mindre kunskapsintensiva tjänstenäringar (detalj- och partihandel, hotell- och restaurangnäringar m.m.) varit framgångsrik. Delvis tack vare ROT- och ROT-avdrag vilket nu restaurangnäringen vill följa upp med sänkt restaurangmoms. En helt annan bild framträder för avancerade tjänstesektorer, främst s.k. företagsnära tjänster (finans-, försäkrings- och olika konsulttjänster) men också delar av vård, utbildning och liknande.
Sysselsättningsökningen har varit dramatisk – omkring 70 procent över en tio-årsperiod och hyggligt jämt fördelad för samtliga storlekskategorier. Det är i dessa tjänstesektorer som en betydande del av det svenska näringslivets kunskapskapital finns. Politikerna ser detta och tror sig kunna med olika riktade insatser gynna vissa företag.

Men för att öka ett lands exportbas främst bör inriktas på att undanröja hinder för mindre och medelstora företag. Det är de fasta kostnaderna som måste ner. Svenska företag måste komma i paritet med sina utländska konkurrenter för annars arbetar man inte på lika villkor. Man hänvisas till den inhemska marknaden som är alldeles för liten för att ett bolag skall kunna växa.
Med svenska skattesatser och dubbelbeskattningar hamnar svenska nyföretagandet på bottennivå. När svenska bolag skall säljas har ägarna inte tagit ut vettiga löner och vinst för bolaget och därmed inte påvisa vad värdet på bolaget egentligen är. Det gör att förutsättningarna för småföretag i Sverige är i strykklass jämfört med övriga Europa.

Om Borg & Reinfeldt fattade skulle man sänka skatten för svenska småföretag. De stora bjässarna betalar ändå ingen onödig skatt i Sverige längre. Man skulle ta bort dubbelbeskattningen och de förhatliga 3:12 -reglerna. Man skulle införa en avdragsrätt för de svenskar som satsade riskkapital i små onoterade bolag. De pengarna stannar i Sverige. I dag är det "lata" kapitalet dvs. investering i börsnoterade bolag betydligt mer gynnsamt ur skattesynpunkt än att satsa i ett lite växande småföretag.

Detta skulle skapa mer jobb, fler företag som växte och anställde. Istället lade man Globaliseringsrådets alla rapporter på hyllen och uppfann en ny - Framtidskommission. Har Sverige tid med att dra samma slutsatser igen?

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar