tisdag 8 november 2011

1 700 kommunala bolag omsätter 180 miljarder


Antalet kommunala bolag ökar och så gör också omsättningen för dessa bolag. 2009 omsatte 1 700 kommunala bolag 180 miljarder. Samtidigt är viktigaste kravet partibok istället för kompetens på de ledamöter som skall väljas in i styrelsen för dessa bolag. Antalet kvinnor är under 25 procent. Ändå höjer politikerna kraven på könskvotering i börsbolagens styrelser. Nu krävs självrannsakan och handling. Camilla Littorin, Gunilla Arhén och Jan Rejdnell gick ut med en Newsmill artikel 7 november. Nu kommer nya uppgifter om hur de kommunala bolagen expanderat sin verksamhet utan att rekrytera kompetenta styrelseledamöter från näringslivet.


År 2009 fanns det 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 180 miljarder. Sedan sju år tillbaka (2002) har omsättningen ökat med hela 60 miljarder – från 120 till 180 miljarder (+44 %).


Samtidigt fanns 2009 hela 130 landstingsägda bolag med 23 000 anställda med en omsättning på 35 miljarder. Här har omsättningen ökat med blygsamma 3 miljarder på samma tid.


Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen.


Allt större andel av verksamheterna som kommunerna lägger ut sker i aktiebolagsform.


Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor. Då avses endast majoritetsägda bolag.

Av 3 kap. 16 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige, om inte annat särskilt föreskrivits, får besluta att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.


De kommunala bolagen har en mycket omfattande och expanderande verksamhet.


Som alltid är det vilken partitillhörighet som avgör för att bli vald till en kommunal bolagsstyrelse. Därefter kommer lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar. Kravet på kompetens vid val av ledamöter till en kommunal bolagsstyrelse måste ställa sig ännu tydligare med bakgrund till den omfattning som de kommunala bolagsstyrelserna driver sin verksamhet.


Varje person som väljs till en bolagsstyrelse måste bli vald på sig egen kompetens och kvalifikation. I ett kommunalt bolag är det bolagsordningen och affärsidén som skall styra och inte de politiska grundvärderingarna och partipolitiken. Ändå väljer partierna ledamöter utifrån partibok. Det är dags för politikerna att städa framför egen dörr.


För att kraven på näringslivet skall bli trovärdiga måste politikerna i kommunerna prioritera kompetens framför de gamla strukturerna med partitillhörighet. Det är faktisk en helt annan sak att sitta med i en politisk nämnd än i en bolagsstyrelse.


Varför inte bjuda in kompetenta styrelseledamöter från näringslivet som också kan bli en garant för att inte otillbörlig konkurrens sker med de privata bolagen på marknaden?


Tips till de samhällsägda bolagen är de krav på kompetens som kompetenslistan.se ställt på de kvinnor som skall få ingå på listan. Tre minimikrav som vi anser man måste ha uppnått för att sitta i en bolagsstyrelse; erfarenhet av styrelsearbete i ett bolag, ekonomiskt kunnande och styrelseutbildning.


Minst två av tre kriterier måste uppfyllas för att komma ifråga på kompetenslistan.se.


Kriterierna är:

1) ha suttit eller sitter i en bolagsstyrelse i dag (privat bolag eller kommunalt/statligt bolag)

2) har en ekonomisk utbildning alternativt erfarenhet så man kan läsa och tolka ekonomiska rapporter (som Balans- och Resultaträkning)

3) har en utbildning i styrelsearbete


Tyvärr finns det många styrelseledamöter som inte uppfyller dessa minimikrav men ändå sitter i en bolagsstyrelse. Förstår man inte det mest grundläggande som ekonomi och vad aktiebolagslagen stipulerar så riskerar man att inte kunna försvara ägarnas intressen. I de kommunala bolagen handlar det om skattebetalarnas intressen.


Svenska aktiebolagsstyrelser utgörs i dag av 16,7 procent kvinnor. Det är fler kvinnor än vad som finns representerade bland samtliga börsbolags styrelser. I de kommunala bolagsstyrelserna är det något fler kvinnor valda med knappa 25 procent av styrelseledamöterna. Än sämre vad avser styrelseordföranden – 12 procent.


De börsnoterade bolagens styrelser andel kvinnor har nu kommit upp till 22 procent men bland samtliga börsbolag är andelen kvinnor endast 11 procent. Detta framgår av Kollegiet för Bolagsstyrnings Årsrapport 2010.


De politiska partierna måste börja städandet framför egen dörr genom att erbjuda styrelseutbildning till alla politiker som skall sitta i en kommunal bolagsstyrelse. De politiska partierna måste erbjuda styrelseplatser till dem som har kompetens till att kunna delta i styrelsearbetet i ett kommunalt bolag. Sök gärna efter kompetenta kvinnor, för en styrelse skall vara bra sammansatt för att göra ett bra jobb. Erbjud kvinnorna först att gå styrelseutbildningarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar