lördag 26 februari 2011

Barnkonvention vs Barnbalk


I en artikel på Brännpunkt i dag (Svenska Dagbladet) går ordföranden och generalsekreteraren för Epcat Sverige sin syn på hovrättens dom när man friar för våldtäkt mot en 14-årig förståndshandikappad flicka i Malmö.

I domen anser man att utnyttjandet hon utsatts för inte varit en tillräckligt allvarlig integritetskränkning. Ett barn har sålts som en vara och exploaterats sexuellt utan att ha blivit kränkt till sin integritet.


Detta resonemang är hållbart om man inte i samma artikel ondgör sig över att man har använt sig av sexköpslagen i domen. Man kan inte å ena sidan säga att en sexförsäljning är gjord och sedan beklaga sig över att sexköpslagen är inblandad för det är ett barn som blivit utsatt. Detta visar att lagstiftningen haltar och inte hänger samman.

Med all rätt reagerar Epcat över att ett barns rättigheter åsidosätts och att man istället åberopar sexköpslagen. Eftersom männen "inte förstod att hon var under 15" så blev hon helt plötsligt någon som sålde sex. Samtyckesåldern är 15 år i Sverige men det innebär inte att flickan är myndig och skall krävas på ett ansvar som lagen kan ställa krav och ansvar på en myndig person.

Rätten har inte trott på flickan utan istället gått på prostitution. Att flickan är under 18 år och förståndshandikappad tycks inte räknas.

Epcat pläderar för Barnkonventionen och skramlar med att Sverige skall granskas av FN:s barnrättskommittéinom kort vad gäller just implementeringen av tilläggsprotokollet för Barnkonventionen om försäljning av barn , barnprostitution och barnpornografi. Sanningen är att om Barnkonventionen hade varit införd som svensk lag så kanske domen ändå inte varit så annorlunda mot idag. Lagar krockar vilket visas i domen.

Vi har i dag lagar som tillåter polisen att ta in minderåriga till polisstation, sätta dem i förvar, lämna kissprover och bli visiterade. Vårdnadshavare eller eller sociala myndigheter behöver inget veta.

Lagar krockar. Därför behövs en särskild lagstiftning för barn i Sverige. En Barnbalk. Vi behöver ta bort moraliserande lagstiftning som sexköpslagen vilken används som det behagar - det märks i detta fallet.

Jan Rejdnell

torsdag 24 februari 2011

Reflektioner över ett Barnombud


I kväll satt jag som ordförande på årsmötet för Brottsofferjouren i Västerås - BOJ. Det är det minsta man kan göra för en sådan viktig verksamhet. Det har blivit några gånger nu. Det är mer än kommunal verksamhet än frivilligorganisation men det finns individer med stora hjärtan som sliter och ställer upp för personer i pressade situationer. Som skall vittna och som har blivit utsatta för våld och hot.

I kväll var "Årets Västeråsare" talare - Barnombudet Sara Holm Stålhand. Hon jobbar aktivt mot mobbning i alla dess former – fysiskt, verbalt, på internet och via mobiltelefon. Hon är en flitig debattör i barnfrågor både lokalt och på riksplanet och är ofta ute och föreläser i Västerås och i landet.De små berättelser som hon berättade om barn som lever i en utsatt miljö, barn som är nära att tappa fotfästet fick en person i publiken att spontant utbrista.

- Var finns föräldrarna?

Att kunna hjälpa barn och kunna tro på en individ och bara genom att oförbehållslöst ställa sig på barnets sida hela tiden räddar många självförtroenden och liv. Diskussioner om barnfattigdom känns oviktig i de berättelser som Sara förmedlade.

Sara har nog världens viktigaste jobb i Västerås.

Det är mest tjejer som vänder sig till Sara. det skulle behövas fler barnombud - manliga.

Sara varnade för att hoten och trakasserierna mellan kompisar i skolan görs efter skolan stängt men konflikten hamnar i skolan dagen därpå. Barn lämnas ofta ensamma framför datorn och föräldrar har noll koll. Många föräldrar är dåligt insatta i vad barnen gör på webben och föräldrarna har ofta en uppfattning av att internet mest är en lek.

”Det är hög tid för vuxenvärlden att sluta gorma om hur hemskt det är på internet innan var och en är fullt insatt i vad ens egna barn gör där. Det är hög tid att vi slutar dela upp verkligheten i två delar. För barnen är det bara ett enda liv”, menar Sara.

Jan Rejdnell

måndag 21 februari 2011

Inrätta ett barnkonto!


Barnbidrag får man för att man skaffat barn. Somliga låter sina barn ta del av detta bidrag från staten för att köpa egna kläder, material till skolan eller någon idrott. Men många barn får inte sina allra viktigaste behov tillgodosedda. Vi pratar om barnfattigdom.
Jag tror inte för en sekund att de som har det dåligt ställt kommer få det bättre med ett barnkonto. Men pengar finns avsatta till barnen istället för allting annat som föräldrarna tycker att de behöver.
En vårdnadshavare kan utses för att sköta barnkontot för barnet om föräldrarna missköter sina barn. Det är inte möjligt i dag. Likaså kan barn fortare lära sig hantera egna pengar istället för gå till sin vårdnadshavare/förälder och fråga efter pengar eller kläder.

Skillnaden mellan ett barnkonto och dagens barnbidragssystem är att barnbidraget inte är knutet till barnet där vårdnadshavaren har ansvaret över det, utan ges till föräldern för att det skaffat barn.

Barnkonto ska handhas av föräldrarna/föräldern och i normalfallet så är det ingen skillnad mot hur det fungerar idag.

Det är först när det missköts som sociala myndigheter ska kunna träda in och i största möjliga mån i samråd med barnet, men alltid utifrån barnets förutsättningar, ge kontrollen över barnkontot till någon annan, exempelvis en god man eller en stödfamilj.

Idag har barnet inget eget ombud i vårdnadstvister och barnbidraget kopplas automatiskt till modern (vilket är krångel i alla vårdnadstvister och uppdelning av pengar mellan vårdnadshavarna). I dag har barnet liten rätt och en Barnbalk borde införas som ger barnet en självklar rätt.

En Newsmill - artikel är skriven på detta tema där jag står som en av undertecknarna.

http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/17/barnkonton-skulle-r-dda-fattiga-barn

Jan Rejdnell