onsdag 13 april 2011

Stärka företagandet i Sverige???


Jan Björklund har en tid uttryckt en vilja att underlätta för småföretagandets villkor i Sverige. Så kom då de fantastiska insatser som skall skapa mycket bättre fart på företagandet och dess villkor i Sverige.

Tre insatser!

"För det första öppnar vi för en förenkling av den så kallade expertskatten. Expertskatten innebär att utländska experter får vissa skattelättnader när de kommer till Sverige och arbetar."


Hjälper inte särskilt många befintliga småföretag utan storföretag som vill ta in arbetskraft från utlandet.

"Den andra frågan gäller förutsättningar för donationer till forskning. Vi ser över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för donationer till forskning och utveckling."


Återigen riktat mot storföretag!

"Det tredje förslaget är att vi ytterligare förbättrar det så kallade 3:12-regelverket. Vi vill minska företagarnas krångel och göra det möjligt för företag att stanna och växa i Sverige."


Vad detta innebär i praktiken är mycket svårt att sia om.Att minska byråkratin är ett evigt illusionsnummer för snart varje regering.

Detta är alltså de stora insatserna för att underlätta för småföretagandet i Sverige från Alliansregeringen. Hoppla!

tisdag 12 april 2011

Ökad övervakning ger inte mer trygghet


För att förbättra säkerheten monterar allt fler skolor upp övervakningskameror i olika miljöer för att enligt egen utsago förhindra stölder är ett vanligt skäl för skolorna att sätta upp kameror. Skolförvaltningarna använder även kamerorna för att motverka skadegörelse, slagsmål och mobbning.

Övervakningskameror används som ett anti-mobbningsprogram! Skolan har gett upp!
Josephine Bladh, ordförande för organisationen Sveriges elevråd, Svea, anser att det finns bättre sätt att bekämpa mobbning och stölder.

- Det handlar om att jobba med normer och värderingar i skolan. Majoriteten av eleverna skulle aldrig få för sig att stjäla och för dem kan det vara kränkande att bli filmade, säger Josephine Bladh.

Så alla andra elever får utstå integritetskränkande filmning i olika miljöer där skolan förbehåller sig rätten att lägga pussel med alla filmbilder. Detta för att skolans ledning och personal inte lyckas skapa en dräglig arbetssituation och miljö på skolan. Det finns en övertro att kameror skall ersätta annat i skolans värld.


Ofta sätter man upp och använder övervakningskameror inomhus, ofta i korridorerna och vid elevernas skåp. Men niten går vidare för senast uttryckte den folkpartisten och riksdagsledamoten Roger Haddad från Västerås följande i sin lokaltidning Vlt:

"- Jag tycker det behövs kameror på Bäckbyskolan dagtid, eftersom det varit stora problem med skadegörelse och att det har eldats på toaletter. Om man talar om att det finns kameror tror jag inte att eleverna upplever att det kränker deras integritet."


Eftersom det eldas på toaletter så skall kameror även sättas upp där!


Hur kan en så kallat liberal politiker anse att den personliga integriteten upphör endast för att det rör sig om skolelever? Den personliga integriteten blir kränkt vare sig kameran sitter på toaletten eller i uppehållsrummet!


I dag sätter man upp kameror i det offentliga rummet som i Affärer, Banker, Bankomater, Bilvägar, vid tunnlar eller broar, Bussar, Parkeringshus, Taxibilar, Varuhus, Tunnelbana, Pendeltåg och på våra vägar. Men det stannar inte här...

Frågan är vad som är nästa steg? När Bostadsrättsföreningen installerar övervakningskameror i soprummet hamnar vi på nästa nivå. Övervakningskameror är en snabb och enkel lösning när man inte orkar ta tag i det grundläggande problemet. Till exempel vad hyresgäster ska göra med alla grovsopor. Så här avslöjas de föreningsmedlemmar som inte följer reglerna om grovsopor.

Övervakningskameror finns i trappuppgångar, garage, tvättstugor, källare och soprum är något som vi nog kommer att få vänja oss vid. I takt med att elektroniska lås installeras i lägenheter får hyresvärden också en detaljerad förteckning över när du kommer och går.

Staten har redan givit klartecken i fråga efter fråga i din personliga integritet. FRA-lagstiftning, Datalagringsdirektivet, lagring av uppgifter om flygpassagerare etc. etc.

Inga som helst farhågor om att vår personliga integritet är hotad. Istället säger övervakningsförespråkarna att den största integritetskränkningen är att utsättas för ett grovt brott. Den påstådda ökande kriminaliteten och i synnerhet våldsbrottsligheten är ett av de allra största samhällsproblemen. Det är fullständigt förödande om ett samhälle inte kan garantera sina medborgares liv och säkerhet.

Att forskare istället kan peka på att kriminaliteten och våldet i samhället inte nämnvärt ökat är en helt annan sak. Tryggheten framförallt. Allt annat läggs på offeraltaret. Inga andra vägar än ökad övervakning av samtliga medborgare övervägs.

På fem år har antalet kameror som övervakar oss på sjukhus, gym och skolor nästan fördubblats. Men det finns inga bevis för att kamerorna minskar brottsligheten.

— Vår tilltro till kameraövervakningen bygger på den mycket barnsliga tanken att vi har ett gott samhälle och att alla myndigheter är goda. Tillvaron är inte sådan, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.


Självklart kan all information sammanställas i andra syften än det man uppger att de skall användas till.

Marknaden fullständigt exploderar i dag med olika övervakningskameror som sätts upp hemma vid villan och kan kopplas till Internet. Bilderna laddas ner och sparas lite här och där. Säkerhetsbolagen erbjuder olika typer av tjänster till oss otrygga medborgare och skapar en paketlösning med trygghet för polisen kommer inte till undsättning.

Det finns i dag ingen egentlig debatt om personlig integritet bland landets poltiker bland riksdagspartierna. Man har offrat detta. Det är bara myndigheter likt Datainspektionen som fortfarande sätter upp ett varningens finger.

Ordet integritet finns inte när en kommun som Södertälje ansöker om kameraövervakning i sin badanläggning. Till exempel ville Sydpoolen, badanläggningen i Södertälje sätta upp kameror i omklädningsrummen för att de misstänkte att små barn utsattes för sexuella trakasserier. Men tänk dig själv att stå där naken och någon spelar in och tittar på dig. Det struntar man i.

Trots den kraftiga uppgången av kameraövervakning tycks vårt offentliga rum vara långt ifrån färdigbevakat. Nästa område som diskuteras är provhytter. Så när Zlatan varit inne i en provhytt i Stockholm kliar det för den som kommit över filmen i butiken att sälja den till en kvällstidning.

Huvudregeln måste ändå vara att människor ska kunna räkna med att inte vara övervakade. Men jag misströstar.

Så nästa gång Roger Haddad besöker sin favoritskola på Bäckby och går på toaletten så gäller det att hålla snyggt - filmen kan läggas ut lite här och där - det får han räkna med eftersom han är en offentlig person. Det är en annan diskussion.

Vi behöver en författningsdomstol som skyddar våra primära rättigheter som privatpersoner. Integriteten är ett sådant område.

söndag 10 april 2011

Sänk skatten på boendet!


Det finns mängder av tydliga signaler kring att bostadsmarknaden och bostadsbyggandet inte fungerar i Sverige. Den alltmer tilltagande urbaniseringen gör att bristen på bostäder i större städer är alltmer akut.

Det varnas för bostadsbubbla i Stockholm och storstäderna vilket Riksbanken vägt in då man bestämmer räntans påtagliga storlek. Hade vi haft en fungerande bostadsmarknad är jag övertygad om att styrräntan i dag varit lägre än vad som nu är fallet.

Sverige har en av världens mesta regelverk kopplat till byggnation. Regelverket är till för att vi skall få bra bostäder byggda. Ändå finns omfattande byggfusk och bostäder som måste byggas om för miljardbelopp. Det finns många indikationer som pekar på att det omfattande regelverket inte är en garanti för bättre och säkrare bostäder utan istället driver kostnadsutvecklingen. Frågan är om vi bygger så dyra bostäder – om det inte handlar om en regleringsmarknad och hög boendekostnader som är boven i dramat?

Lönekostnaderna inom byggsektorn skulle kunna vara den stort bidragande orsaken. Den genomsnittliga lönekostnaden per timme för en europeisk byggnadsarbetare är cirka 220 kronor. Lönekostnaden för en svensk byggnadsarbetare var cirka 270 kronor per timme, vilket innebär att svenska byggföretag, i relation till de övriga EU-länderna, betalar en stor andel sociala avgifter etc. Tyskland hade den högsta lönekostnaden per timme, om man tar hänsyn till sociala avgifter etc., följt av Danmark och Nederländerna. Lägst timkostnad hade Grekland och Storbritannien, med 106 respektive 126 kronor per timme. Detta är alltså inte en enskild orsak. Även om det sammantaget påverkar.

Den genomsnittliga boendekostnaden inom EU utgör 23,5 procent av hushållens konsumtion.
I boendekostnaden ingår bland annat kostnader för, vatten, bränsle, reparationer och underhåll och räntekostnader. Boendekostnadens andel av hushållens konsumtion var högst i Luxemburg (30 %), följt av Danmark och Sverige (28 %). I Irland däremot gick knappt 13 procent av hushållens konsumtion till boendekostnader.

Hushållen i Sverige betalar högst andel av konsumtionsutgifterna i boendeskatt (10 %).
Därefter följer de danska och de franska hushållen (9 %). Lägst boendeskatt betalar man på Irland, cirka 3 procent av konsumtionsutgifterna.

Vid en internationell jämförelse av boendekostnaderna hamnar Sverige istället betydligt högre än det europeiska genomsnittet. Det beror till en viss del på att vi i Sverige liksom i våra nordiska grannländer måste värma upp husen betydligt mer än vad exempelvis Medelhavsländerna behöver. En annan viktig förklaring till de höga boendekostnaderna i Sverige är att byggandet och boendet är högt beskattade. De svenska hushållen har de högsta boendeskatterna inom EU. Det är därför viktigt att skilja mellan byggkostnad och boendekostnad. Byggkostnaden utgör visserligen grunden i boendekostnaden, men det är skatterna och driftkostnaderna som utgör den största delen av hyran.

Vi har kommit upp i en boendekostnadsnivå i nybyggda flerbostadshus som endast en liten del av hushållen klarar av att betala.

Ett system med marknadshyror kan stimulera ett ökat bostadsbyggande där folk faktiskt vill och behöver bo. Våra nordiska grannländer som exempelvis Finland gick hyrorna först upp för att sedan sjunka.
Problemet är att samma bostad har två värden. Ett som hyresrätt som är reglerat och ett som bostadsrätt som följer vad marknaden vill betala. Villor har ju också ett pris vad marknaden vill betala. Därför skapas en svart marknad vad gäller hyresrätter. När man tar steg mot en mer marknadsanpassad hyresmarknad måste bostadsmarknaden också vara i balans. Tillgång och efterfrågan måste vara någorlunda lika. Det är den inte idag.Risken är därför överhängande att hyrorna kraftigt kommer att gå upp i storstäderna då det inte byggts nämnvärt mycket bostäder senaste 5-10 åren. Att i ett slag införa marknadshyror ger bara gamla s-bloggare rätt i sitt försvar av det gamla bruksvärdessystemet.

Bruksvärdessystemet. Systemet innebär att lika lägenheter, när det gäller standard, läge och ålder, ska ha samma hyra. Hyran ska dessutom i stort följa de nivåer som allmännyttan (de kommunala bostadsbolagen) bestämt. Bruksvärdesprincipen har länge ansetts vara den viktigaste garanten för hyresgästens besittningsskydd och blivit till en symbol för den svages rätt att hävda sig mot penningsugna hyresvärdar. Spaltmeter skulle ägnas åt bevisning att detta system inte fungerar längre. De svaga står utan bostad i dag och penningsugna hyresvärdar reparerar inte sina hus och säljer dem vidare till nästa hyresvärd men god avkastning.

Vi måste införa marknadshyror som princip och påvisa vad detta kommer att medföra på svensk mark. I Stockholm står just nu cirka 200 000 människor i bostadskö, samtidigt som antalet hyresrätter minskar. Hyresrättens själva existens hotas av de regleringar som gör dem olönsamma, eftersom dessa driver på ombildningen till bostadsrätter. Med marknadshyror skulle hyres- och bostadsrätter i stället kunna samexistera och borgerliga politiker skulle kunna lägga ner sin ombildningshets (läs Reinfeldt).

Med reglerade hyror uppstår ett glapp mellan det satta priset och den verkliga betalningsviljan. Dessa extra tusenlappar blir kapitalbas för den svarta marknaden. Regleringsförespråkarna säger ofta att fri prissättning leder till att bara vissa har råd att bo på attraktiva platser, och att marknadshyror tvingar fram flyttningar med kort varsel. Så är det redan i dag!

Samtidigt är den som får stå i bostadskö i åratal inte betjänt av att besittningsskyddet är gott i de få lukrativa förstahandskontrakten. Den som bor i en prisreglerad hyresrätt i Rinkeby eller Rosengård blir inte gladare av att få betala mer än marknadsmässig hyra, när den som bor i attraktiva innerstadsområden såsom Östermalm betalar en bråkdel av marknadspriset. Ungdomar och studenter är inte betjänta av dyra fullstandardlägenheter med treglasfönster och handikappanpassning i stället för billiga studentlyor i en vindskupa. Prisregleringen skapar köer och hämmar flexibiliteten på marknaden.

Problemet är att det byggs för lite bostäder och de som byggs kostar skjortan. Avregleringar kring byggandet måste ske på olika fronter samtidigt.

Läs mer om marknadshyror:
http://www.svd.se/naringsliv/infor-marknadshyror-sa-forsvinner-problemen_4137711.svd
Ung Väsnters kampanj att bygga bort problemet och ha kvar burkvärdet - frågan är bara vem som skall betala?
http://stoppamarknadshyrorna.se/
Regeringen vill successivt höja hyrorna i de kommuner där det är bostadsbrist men samtidigt inte bygga alltfler mycket mer bostäder.
http://www.bofast.net/1/1.0.1.0/17/1/?item=art_art-s1/911
DN Debatt:
http://www.dn.se/debatt/sa-har-kan-vi-skapa-en-fungerande-bostadsmarknad

Jan Rejdnell