söndag 19 februari 2012

Kommunerna sätter verksamheten på bolag


År 2010 fanns det över 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 185 miljarder. Åtta år tillbaka i tiden (2002) var omsättningen 120 miljarder vilket betyder att omsättningen ökat med hela 65 miljarder.

Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. 

Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen.

Allt större andel av vanlig kommunal verksamhet läggs ut i aktiebolagsform. Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor (2009). Då avses endast majoritetsägda bolag.

Av 3 kap. 16 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige, om inte annat särskilt föreskrivits, får besluta att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.

I genomsnitt har en kommun mellan 5-6 kommunala bolag men det finns kommuner som utrustat sig med över 100 kommunala bolag. Det handlar då inte längre om ”naturliga monopol” som kommunala energi-, avfalls- eller bostadsbolag är betraktat som. 

Ett kommunalt bolag blir per definition en insynsskyddad verksamhet. Politikerna i styrelsen bestämmer vad som skall vara öppet för kommuninnevånarna eller vad som skall skyddas. Bolagen uppträder som vilket bolag som helst på marknaden och hänvisar till att konkurrenterna inte skall få reda på för mycket information när frågorna börjar bli för närgångna. Generellt sätt använder flera kommuner via sina bolag som mjölkossor. Andra sorters djur blir sponsrade i Borås som Eskilstuna där energibolagen skickar pengar direkt till djurparkerna. Vad verksamheten i ett energibolag har med tigrar och bananer att göra är en gåta. 

Många kommuner uppfattar sig i dag som en marknadsaktör inom olika branscher. I Västerås kör hemtjänsten TV-reklam för att få fler kunder. Pensionärerna kan få för sig att utnyttja RUT- avdraget istället för den kommunala hemtjänsten. För säkerhets skull har några hemmafixare anställts i kommunen så att just denna tjänst blir ”gratis” för pensionärerna. 

Skolor, kommunala bostadsföretag gör reklam för sig med filmer i tv, på bio och i bussar. Frågan är om det var så det var tänkt att kommunal verksamhet skall fungera som en marknadsaktör och vilket bolag som helst på marknaden? Det blir otydligt eftersom politikerna begraver sponsring och ”behjärtansvärda ändamål” med att låta de kommunala bolagen sköta detta. Insynen blir noll och ingen kan ifrågasätta. 

Att informera om de verksamheter som en kommun erbjuder är en sak men reklamkampanjer för att ta marknadsandelar eller stödja projekt där kommunledningen anser man borde köpa miljömärkta varor ligger inte en kommuns naturliga verksamhet. Kommunerna har i dag expanderat sina uppgifter att omfatta allt som kan uppfattas som behjärtansvärt eller säljande för kommunen. Detta är ett beteende som inte ens försvarbart då kommunkassan är full. Kommunallagen är i egentlig mening satt ut spel eftersom det inte finns några effektiva åtgärder att sätta emot. Överklaganden leder bara till åratals av väntan och inga böter eller viten döms ut. 

Även om kommunerna uppträder olagligt så händer ingenting. Gränserna flyttas fram hela tiden. Kommunerna leker kapitalister och satsar på olika projekt. Är det inte biogas- och etanolanläggningar så är det stora badpalats. Man expanderar sin verksamhet långt utanför kommungränsen med ursäkten att man skall tjäna pengar åt kommuninnevånarna där hemma. Så gör många kommunala energibolag som inte ens drar sig för att gå utomlands. Det är först när verksamheten går back och satsningen slagit snett som media reagerar. 

De politiska partierna backar inte. Tvärtom får alla kommunpolitiker här chansen att utveckla sin affärsmässiga ådra. Men det var inte därför vi valde politikerna i allmänna val, för att de skulle vara våra affärsmoguler och riskera skattepengar i olika projekt. 

Om utvecklingen skall fortsätta är det bättre att det sker direktval av ledamöterna till de olika affärsdrivande bolagen. Det är inte ideologisk hemvist som skall avgöra utan affärsmannaskap. Kompetensen går tyvärr med fog att ifrågasättas hos enskilda ledamöter. 

Verksamheten i många kommunala bolag skulle kunna läggas ut på entreprenad och upphandling. Detta för att få valuta för skattepengarna. Även här sker missgrepp. Senast rapporterade tidningen Bohuslänningen om årliga upphandlingar för 60 miljoner som sker olagligt där kommunrevisorerna kritiserat. Kritiken biter inte eftersom upphandlingarna fortsätter på samma sätt som förut. 

Frågan måste ställas om kommunernas roll. Var börjar den och var slutar den? 

Om skattepengar undanhålls genom koncernbildningar inom kommunerna och energibolagen agerar kassakor till kommunkassan är det i praktiken en extra skatt för kommuninnevånarna. Om man fortsätter sköta kommunerna som bolag på en marknad är det en tidsfråga innan första betalningsproblemen börjar, för skatten går inte att höja hur många gånger som helst.  Kommunallagen är satt ur spel.

Jan Rejdnell

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar