lördagen den 25:e februari 2012

Måste kvinnor sluta föda barn för att göra karriär?

Andelen kvinnliga företagare i Sverige är bland de lägsta i Europa och har faktiskt minskat de senaste 20 åren. 22 procent av Sveriges småföretagare är i dag kvinnor. 31 procent av nyföretagarna är kvinnor.

Numera är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. Samtidigt har inte andelen kvinnliga chefer ökat i samma utsträckning. Av det totala antalet chefer i Sverige förra året var drygt en tredjedel kvinnor. Det kan jämföras med början av 2000-talet då ungefär en fjärdedel av alla chefer var kvinnor.

Allt fler kvinnor jobbar dessutom deltid. På 10 år har andelen deltidsarbetande ökat med 30 procent för kvinnor i åldrarna 25-49 år och 20 procent om vi räknar alla kvinnor i förvärvsaktiv ålder. Idag jobbar 41 procent av alla kvinnor deltid! Bland männen är det bara sju procent som jobbar deltid. Som en konsekvens av mer deltidsarbetande är lönerna bland kvinnor betydligt lägre än exempelvis i Norge och Danmark. Det rör sig om stora skillnader upp mot 50 procent. 
Detta leder också till lägre pension för kvinnor med nya pensionssystemet. 

Alliansregeringens arbete att få ner sjuktalen medförde att främst kvinnor minskade sina tillfälliga och längre sjukskrivningar. Om detta har något samband med ett ökat antalet deltidsarbetande kvinnor är svårt att säga med säkerhet, men det är inte en orimlig tanke.

Politikerna vill gärna peka på ett ökat antal kvinnor i nyföretagandet och att kvinnorna numera är hälften av alla anställda i Sverige. De totala siffrorna är betydligt mer nedslående.

Andelen kvinnor som gör toppkarriärer i privat sektor är låg, vilket reflekteras i att få kvinnor når chefspositioner. Ogifta kvinnor utan barn har högre löner i stora städer i USA än männen har. Frågan är därför berättigad – har jämställdheten egentligen kommit så långt i Sverige


Är förklaringen så svår men ändå så enkel att förklara med att många kvinnor blir inlåsta i låglöneyrken i offentlig sektor? Den offentliga sektorn är med sin stora volym fortfarande inte konkurrensutsatt i någon större utsträckning. Konkurrensen behövs och med den möjligheten att byta jobb och därmed möjligheten att förhandla upp sin lön. En stel arbetsmarknad påverkar också att fler borde byta jobb. Man fastnar. Fastnar också i gamla lönestrukturer.

Fortfarande är det så att kvinnor oftare har ansvaret för barnen, inte kan prioritera karriären och oftare återfinns i kategorier med lägre löner inom samma yrken. Trots alla krav om kvotering till exempelvis börsbolagens styrelser krävs reella förändringar för att uppnå verkliga resultat.

Rapporter från USA påpekar på att lönerna för kvinnor i åldrarna 25–34 år uppgår till 89 procent av männens löner (mot 74 procent i slutet av 1970-talet). Samtidigt har många av de kvinnor som finns i stora amerikanska städerna, vilka gått förbi männen i inkomst, det gemensamt att de avstått från att föda barn. Frågan måste ställas i jämställdhetslandet Sverige - måste kvinnor sluta föda barn för att göra karriär?

Klart är att om en lagstiftning kommer beslutas om kvotering till börsbolagens styrelser, så blir det en signallag. Cirka 300 bolag berörs. Tiotusentals onoterade bolag behöver kompetensförstärkning med kvinnor men utan kvotering. Svenskt Näringsliv måste ta kvinnors kompetens i bolagens ledningar och styrelser på allvar. Inte bara snacka. Senast var Kenneth Bengtsson ordförande i Svenskt Näringsliv ute i enLördagsintervju i ekot den 7 januari och sa att:
"Företagen måste ta större ansvar för jämställdheten i styrelser och ledning, annars kommer en kvoteringslag förr eller senare", sa Kenneth Bengtsson till Ekot. 

Svenskt Näringsliv måste nu agera och inte bara prata om jämställdheten. Företagen måste ta ansvar och omgående öka andelen kvinnor i ledande befattning. Att skapa en jämställd styrelse borde inte behöva ta längre tid än det tar att säga extra bolagsstämma eller utnyttja tillfället under vårens alla bolagsstämmor. För kompetenta kvinnor som vill arbeta i en bolagsstyrelse finns det - kolla kompetenslistan.se.

Jan Rejdnell                     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar