Andelen
kvinnliga företagare i Sverige är bland de lägsta i Europa och har faktiskt
minskat de senaste 20 åren. 22 procent av Sveriges småföretagare är i dag
kvinnor. 31 procent av nyföretagarna är kvinnor.
Numera
är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. Samtidigt har inte
andelen kvinnliga chefer ökat i samma utsträckning. Av det totala antalet
chefer i Sverige förra året var drygt en tredjedel kvinnor. Det kan jämföras med
början av 2000-talet då ungefär en fjärdedel av alla chefer var kvinnor.
Allt
fler kvinnor jobbar dessutom deltid. På 10 år har andelen deltidsarbetande ökat
med 30 procent för kvinnor i åldrarna 25-49 år och 20 procent om vi räknar alla
kvinnor i förvärvsaktiv ålder. Idag jobbar 41 procent av alla kvinnor deltid! Bland männen är det bara sju procent som jobbar
deltid. Som en konsekvens av mer deltidsarbetande är lönerna bland kvinnor
betydligt lägre än exempelvis i Norge och Danmark. Det rör sig om stora
skillnader upp mot 50 procent.
Detta leder också till lägre pension för kvinnor med nya pensionssystemet.
Alliansregeringens
arbete att få ner sjuktalen medförde att främst kvinnor minskade sina
tillfälliga och längre sjukskrivningar. Om detta har något samband med ett ökat
antalet deltidsarbetande kvinnor är svårt att säga med säkerhet, men det är
inte en orimlig tanke.
Politikerna
vill gärna peka på ett ökat antal kvinnor i nyföretagandet och att kvinnorna
numera är hälften av alla anställda i Sverige. De totala siffrorna är betydligt
mer nedslående.
Andelen
kvinnor som gör toppkarriärer i privat sektor är låg, vilket reflekteras i att
få kvinnor når chefspositioner. Ogifta kvinnor utan barn har högre löner i stora
städer i USA än männen har. Frågan är därför berättigad – har jämställdheten
egentligen kommit så långt i Sverige?
Är
förklaringen så svår men ändå så enkel att förklara med att många kvinnor blir
inlåsta i låglöneyrken i offentlig sektor? Den offentliga sektorn är med sin
stora volym fortfarande inte konkurrensutsatt i någon större utsträckning.
Konkurrensen behövs och med den möjligheten att byta jobb och därmed
möjligheten att förhandla upp sin lön. En stel arbetsmarknad påverkar också att fler borde byta jobb. Man fastnar. Fastnar också i gamla lönestrukturer.
Fortfarande
är det så att kvinnor oftare har ansvaret för barnen, inte kan prioritera
karriären och oftare återfinns i kategorier med lägre löner inom samma yrken.
Trots alla krav om kvotering till exempelvis börsbolagens styrelser krävs
reella förändringar för att uppnå verkliga resultat.
Rapporter
från USA påpekar på att lönerna för kvinnor i åldrarna 25–34 år uppgår till 89
procent av männens löner (mot 74 procent i slutet av 1970-talet). Samtidigt har
många av de kvinnor som finns i stora amerikanska städerna, vilka gått förbi
männen i inkomst, det gemensamt att de avstått från att föda barn. Frågan måste
ställas i jämställdhetslandet Sverige - måste kvinnor sluta föda barn för
att göra karriär?
Klart
är att om en lagstiftning kommer beslutas om kvotering till börsbolagens styrelser, så
blir det en signallag. Cirka 300 bolag berörs. Tiotusentals onoterade bolag
behöver kompetensförstärkning med kvinnor men utan kvotering. Svenskt Näringsliv måste
ta kvinnors kompetens i bolagens ledningar och styrelser på allvar. Inte bara
snacka. Senast var Kenneth Bengtsson ordförande i Svenskt Näringsliv ute i enLördagsintervju i ekot den 7 januari och sa att:
"Företagen
måste ta större ansvar för jämställdheten i styrelser och ledning, annars
kommer en kvoteringslag förr eller senare", sa Kenneth Bengtsson till Ekot.
Svenskt Näringsliv måste nu agera och inte bara prata om jämställdheten. Företagen
måste ta ansvar och omgående öka andelen kvinnor i ledande befattning. Att
skapa en jämställd styrelse borde inte behöva ta längre tid än det tar att säga
extra bolagsstämma eller utnyttja tillfället under vårens alla bolagsstämmor. För kompetenta kvinnor som vill arbeta i en bolagsstyrelse finns det - kolla kompetenslistan.se.
Jan
Rejdnell



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar