lördag 29 december 2012

Nya lagar 2013 - nya skatter - nya kommunala bolag


Inför 2013 höjer 8 landsting och 24 kommuner skattesatsen medan 8 kommuner sänker den.
Landstingen i Östergötland höjer med hela 65 öre, Sörmland med 60 öre medan Dalarna och Västmanland  höjer med 50 öre. I de sistnämnda fallen går ändå inte budgeten ihop.

Kommunen i Lindesberg höjer hela 1 krona och Svenljunga med 88 öre och Dorotea höjer med 80 öre. Habo, Älmhult, Tidaholm, Kumla och Habo höjer med 75 öre. Eksjö, Eslöv, Jokkmokk, Ljungby, Munkedal, Sjöbo och Vadstena med 50 öre.

Faktiskt så sänks skatten i några kommuner som Österåker (-25 öre) och Norrtälje (20 öre) . Läs mer på SKL:s hemsida. 

Det är inte små höjningar och jobbskatteavdraget i deklarationen blir snart uppätet. Om vi tittar på kommunerna så är det generellt mindre kommuner som dessutom blir kompenserade med kommunala utjämningssystemet. I dessa kommuner finns det få höginkomsttagare så vänsterpartisters medicin om att ta från "de rika" fungerar inte. Man måste åka långt för att hitta tillräckligt med pengar hos tillräckligt många rika för att den medicinen skall fungera.

Olikheterna mellan kommunerna förstärks när urbaniseringen till storstäderna blir alltmer tydligare. De äldre blir kvar och beroendet av ett fåtal industrier med allt äldre företagsledare är påtaglig. 

Med det budgetsystem som kommuner och landsting har så är det inte konstigt med plötsliga skattehöjningar. ALLT handlar om likviditeten och att hålla budgeten. Lyckas man inte med detta så är skattehöjning enda alternativet. Få gånger går man in och väger verksamheter mot varandra och kommer till slutsatsen att detta skall vi inte erbjuda genom skattemedel utan det får medborgarna själva stå för. Det späds på med ideliga beslut i Riksdagen som lägger på allt mer på kommuner och landsting. Utökade ansvar som kostar att driva och underhålla.  

Ny lag från 1 januari 2013 gör det ny möjligt att kommuner och landsting nu får möjlighet att själva utjämna intäkter över tid och därigenom möta konjunkturvariationer, genom att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Det är först 2013 detta införs. Det kommer ta tid att bygga reserver och samtidigt försvara den skattesats man i dag har.

Kommuner och landsting har istället valt att utöka antalet helägda bolag som verkar inte bara i den egna kommunen eller landstinget utan i hela Sverige. Redan 2009 fanns det 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda med en årlig omsättning på 180 miljarder.

Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man  genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen. Genom koncernbildningarnas bidragsmöjlighet kan dessutom avgiftsfinansierade verksamheter som egentligen borde styras av självkostnadsprincipen leverera sina vinster till t.ex. olika kommunala evenemang och annat. Dessutom pågår olaglig verksamhet i många kommuner  i kommunal regi. Kommuner runt om i landet driver trafikskolor, hotell, gym, restauranger och kör turistbussar. Allt det här trots att det är förbjudet både enligt kommunallagen och enligt konkurrenslagen. Det leder till en snedvriden konkurrens på dessa affärsområden. Säg den småföretagare som kan konkurrera med en kommun på lika villkor. Företagsklimatet blir bättre om det finns färre kommunala bolag och det allmänna lägger ut mer på entreprenad.

En ändring kommer nu till kommunallagen (1991:900). De nya bestämmelserna innebär bland annat att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten i fråga ska anges i bolagsordningen för helägda aktiebolag. Det blir då tydligt att kommunala bostadsföretag inte längre kan "sponsra" annan kommunal verksamhet, vilket sker med omfattning i dag. Vad som dessutom skulle lagfästas är möjligheten att ta ut vinster från kommunala bolag som går direkt in i kommunkassan. Det är en indirekt skatt där kommunen tar ut högre tariffer och avgifter av de kommunala medborgarna än om man strikt skulle tillämpa kommunallagen. Man skyddar sig med att att bolaget är ute på en marknad och behöver generera skatt för att ta investeringar. När "investeringarna" varje år går till kommunkassan är inte detta argument hållbart. De rödgröna partierna slår hårt och orättvist mot privata vinster i vården. Denna typ av indirekta skatter sätter all konkurrens ur spel och den vanliga medborgaren kan inte se hur en kommun verkar och sköts. Insynen i de kommunala biolagen är begränsad. Den nya lagen skulle följas upp av offentlig insyn i de offentligt ägda bolagen.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar