lördag 25 februari 2012

Måste kvinnor sluta föda barn för att göra karriär?

Andelen kvinnliga företagare i Sverige är bland de lägsta i Europa och har faktiskt minskat de senaste 20 åren. 22 procent av Sveriges småföretagare är i dag kvinnor. 31 procent av nyföretagarna är kvinnor.

Numera är ungefär hälften av alla anställda i Sverige kvinnor. Samtidigt har inte andelen kvinnliga chefer ökat i samma utsträckning. Av det totala antalet chefer i Sverige förra året var drygt en tredjedel kvinnor. Det kan jämföras med början av 2000-talet då ungefär en fjärdedel av alla chefer var kvinnor.

Allt fler kvinnor jobbar dessutom deltid. På 10 år har andelen deltidsarbetande ökat med 30 procent för kvinnor i åldrarna 25-49 år och 20 procent om vi räknar alla kvinnor i förvärvsaktiv ålder. Idag jobbar 41 procent av alla kvinnor deltid! Bland männen är det bara sju procent som jobbar deltid. Som en konsekvens av mer deltidsarbetande är lönerna bland kvinnor betydligt lägre än exempelvis i Norge och Danmark. Det rör sig om stora skillnader upp mot 50 procent. 
Detta leder också till lägre pension för kvinnor med nya pensionssystemet. 

Alliansregeringens arbete att få ner sjuktalen medförde att främst kvinnor minskade sina tillfälliga och längre sjukskrivningar. Om detta har något samband med ett ökat antalet deltidsarbetande kvinnor är svårt att säga med säkerhet, men det är inte en orimlig tanke.

Politikerna vill gärna peka på ett ökat antal kvinnor i nyföretagandet och att kvinnorna numera är hälften av alla anställda i Sverige. De totala siffrorna är betydligt mer nedslående.

Andelen kvinnor som gör toppkarriärer i privat sektor är låg, vilket reflekteras i att få kvinnor når chefspositioner. Ogifta kvinnor utan barn har högre löner i stora städer i USA än männen har. Frågan är därför berättigad – har jämställdheten egentligen kommit så långt i Sverige


Är förklaringen så svår men ändå så enkel att förklara med att många kvinnor blir inlåsta i låglöneyrken i offentlig sektor? Den offentliga sektorn är med sin stora volym fortfarande inte konkurrensutsatt i någon större utsträckning. Konkurrensen behövs och med den möjligheten att byta jobb och därmed möjligheten att förhandla upp sin lön. En stel arbetsmarknad påverkar också att fler borde byta jobb. Man fastnar. Fastnar också i gamla lönestrukturer.

Fortfarande är det så att kvinnor oftare har ansvaret för barnen, inte kan prioritera karriären och oftare återfinns i kategorier med lägre löner inom samma yrken. Trots alla krav om kvotering till exempelvis börsbolagens styrelser krävs reella förändringar för att uppnå verkliga resultat.

Rapporter från USA påpekar på att lönerna för kvinnor i åldrarna 25–34 år uppgår till 89 procent av männens löner (mot 74 procent i slutet av 1970-talet). Samtidigt har många av de kvinnor som finns i stora amerikanska städerna, vilka gått förbi männen i inkomst, det gemensamt att de avstått från att föda barn. Frågan måste ställas i jämställdhetslandet Sverige - måste kvinnor sluta föda barn för att göra karriär?

Klart är att om en lagstiftning kommer beslutas om kvotering till börsbolagens styrelser, så blir det en signallag. Cirka 300 bolag berörs. Tiotusentals onoterade bolag behöver kompetensförstärkning med kvinnor men utan kvotering. Svenskt Näringsliv måste ta kvinnors kompetens i bolagens ledningar och styrelser på allvar. Inte bara snacka. Senast var Kenneth Bengtsson ordförande i Svenskt Näringsliv ute i enLördagsintervju i ekot den 7 januari och sa att:
"Företagen måste ta större ansvar för jämställdheten i styrelser och ledning, annars kommer en kvoteringslag förr eller senare", sa Kenneth Bengtsson till Ekot. 

Svenskt Näringsliv måste nu agera och inte bara prata om jämställdheten. Företagen måste ta ansvar och omgående öka andelen kvinnor i ledande befattning. Att skapa en jämställd styrelse borde inte behöva ta längre tid än det tar att säga extra bolagsstämma eller utnyttja tillfället under vårens alla bolagsstämmor. För kompetenta kvinnor som vill arbeta i en bolagsstyrelse finns det - kolla kompetenslistan.se.

Jan Rejdnell                     

söndag 19 februari 2012

Kommunerna sätter verksamheten på bolag


År 2010 fanns det över 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 185 miljarder. Åtta år tillbaka i tiden (2002) var omsättningen 120 miljarder vilket betyder att omsättningen ökat med hela 65 miljarder.

Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. 

Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen.

Allt större andel av vanlig kommunal verksamhet läggs ut i aktiebolagsform. Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor (2009). Då avses endast majoritetsägda bolag.

Av 3 kap. 16 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige, om inte annat särskilt föreskrivits, får besluta att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.

I genomsnitt har en kommun mellan 5-6 kommunala bolag men det finns kommuner som utrustat sig med över 100 kommunala bolag. Det handlar då inte längre om ”naturliga monopol” som kommunala energi-, avfalls- eller bostadsbolag är betraktat som. 

Ett kommunalt bolag blir per definition en insynsskyddad verksamhet. Politikerna i styrelsen bestämmer vad som skall vara öppet för kommuninnevånarna eller vad som skall skyddas. Bolagen uppträder som vilket bolag som helst på marknaden och hänvisar till att konkurrenterna inte skall få reda på för mycket information när frågorna börjar bli för närgångna. Generellt sätt använder flera kommuner via sina bolag som mjölkossor. Andra sorters djur blir sponsrade i Borås som Eskilstuna där energibolagen skickar pengar direkt till djurparkerna. Vad verksamheten i ett energibolag har med tigrar och bananer att göra är en gåta. 

Många kommuner uppfattar sig i dag som en marknadsaktör inom olika branscher. I Västerås kör hemtjänsten TV-reklam för att få fler kunder. Pensionärerna kan få för sig att utnyttja RUT- avdraget istället för den kommunala hemtjänsten. För säkerhets skull har några hemmafixare anställts i kommunen så att just denna tjänst blir ”gratis” för pensionärerna. 

Skolor, kommunala bostadsföretag gör reklam för sig med filmer i tv, på bio och i bussar. Frågan är om det var så det var tänkt att kommunal verksamhet skall fungera som en marknadsaktör och vilket bolag som helst på marknaden? Det blir otydligt eftersom politikerna begraver sponsring och ”behjärtansvärda ändamål” med att låta de kommunala bolagen sköta detta. Insynen blir noll och ingen kan ifrågasätta. 

Att informera om de verksamheter som en kommun erbjuder är en sak men reklamkampanjer för att ta marknadsandelar eller stödja projekt där kommunledningen anser man borde köpa miljömärkta varor ligger inte en kommuns naturliga verksamhet. Kommunerna har i dag expanderat sina uppgifter att omfatta allt som kan uppfattas som behjärtansvärt eller säljande för kommunen. Detta är ett beteende som inte ens försvarbart då kommunkassan är full. Kommunallagen är i egentlig mening satt ut spel eftersom det inte finns några effektiva åtgärder att sätta emot. Överklaganden leder bara till åratals av väntan och inga böter eller viten döms ut. 

Även om kommunerna uppträder olagligt så händer ingenting. Gränserna flyttas fram hela tiden. Kommunerna leker kapitalister och satsar på olika projekt. Är det inte biogas- och etanolanläggningar så är det stora badpalats. Man expanderar sin verksamhet långt utanför kommungränsen med ursäkten att man skall tjäna pengar åt kommuninnevånarna där hemma. Så gör många kommunala energibolag som inte ens drar sig för att gå utomlands. Det är först när verksamheten går back och satsningen slagit snett som media reagerar. 

De politiska partierna backar inte. Tvärtom får alla kommunpolitiker här chansen att utveckla sin affärsmässiga ådra. Men det var inte därför vi valde politikerna i allmänna val, för att de skulle vara våra affärsmoguler och riskera skattepengar i olika projekt. 

Om utvecklingen skall fortsätta är det bättre att det sker direktval av ledamöterna till de olika affärsdrivande bolagen. Det är inte ideologisk hemvist som skall avgöra utan affärsmannaskap. Kompetensen går tyvärr med fog att ifrågasättas hos enskilda ledamöter. 

Verksamheten i många kommunala bolag skulle kunna läggas ut på entreprenad och upphandling. Detta för att få valuta för skattepengarna. Även här sker missgrepp. Senast rapporterade tidningen Bohuslänningen om årliga upphandlingar för 60 miljoner som sker olagligt där kommunrevisorerna kritiserat. Kritiken biter inte eftersom upphandlingarna fortsätter på samma sätt som förut. 

Frågan måste ställas om kommunernas roll. Var börjar den och var slutar den? 

Om skattepengar undanhålls genom koncernbildningar inom kommunerna och energibolagen agerar kassakor till kommunkassan är det i praktiken en extra skatt för kommuninnevånarna. Om man fortsätter sköta kommunerna som bolag på en marknad är det en tidsfråga innan första betalningsproblemen börjar, för skatten går inte att höja hur många gånger som helst.  Kommunallagen är satt ur spel.

Jan Rejdnell