fredag 4 januari 2013

Folkrörelsen är död - Leve de ideella organisationerna

Nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening och 2009 arbetade 48 procent ideellt i en minst en ideell organisation. Men antalet aktiva medlemmar i de "gamla" organisationerna och föreningarna tappar aktiva. Gamla organisationer förlorar dessutom medlemmar medan nya organisationer och verksamhetsformer ger människor möjlighet att engagera sig på nya sätt. Detta gäller även inom politiken.

De gamla organisationerna har fortfarande kvar sin roll vilket innebär att allt färre personer får allt mer att kunna påverka inom demokratins ram. Partierna blir alltmer toppstyrda och vi får personer som har politiken som yrke eller utkomst.

Vi ser dessutom att det "gamla" civilsamhället har allt mindre att säga till om i exempelvis mottagandet av invandrare eller människor som har det tufft i samhället. De nya organisationerna är mer affärsmässigt uppbyggda än de gamla organisationerna och vårdar främst sitt varumärke istället för att bygga ut medlemsregistret. "Medlemmarna" betalar med månatliga insatser och bidrar på så sätt till ett bättre samhälle och värld. De aktiva i denna nya typ av organisation är anställda och inte i första hand förtroendevalda. Det innebär inte att dessa personer är engagerade och besjälade. De har bara inte gått vägen att vara mångårigt förtroendevalda.

Folkrörelseorganisationerna i dess traditionella roll är på utdöende. Den gamla formen som karaktäriseras som en hierarkisk interndemokratisk organisation som baseras på medlemsdemokrati och öppet medlemskap är snart till ända.

Det är sunt! Vi har fått en ökad individualism och ökad misstro mot traditionella auktoriteter.

De ideella organisationernas småskalighet och brist på resurser till nyinvestering förlorar i konkurrensen. Det är de större mer professionella organisationerna som bygger sitt varumärke och anställer professionella medarbetare som har en chans.

Alternativet till de nya organisationerna är de vinstdrivande aktörerna dvs privata företags andel av produktionen av välfärdstjänster som tar allt större plats även om denna produktion i stor utsträckning har skötts av den offentliga sektorn. Det finns en inneboende konflikt mellan den nya typen av organisationer och privata aktörer inom välfärdssektorn som inte helt uppmärksammats. Vänsterns kritik mot vinstdrivande företag baseras på att man vill ha en återgång till det offentliga som driver offentlig sektor.

Exempelvis har vi verksamheter som Stadsmissionen som i dag konkurrerar på en marknad att ta hand om samhällets utstötta som hemlösa med privata vårdföretag som lägger anbud till samhället.

Vad vi kan se är att nya typer av hybridorganisationer som nu skapas. De ideella medlemsbaserade organisationerna försöker efterlikna de nya organisationerna i sin struktur med resultat att man anställer fler personer men samtidigt bibehåller sin gamla organisationsstruktur. Det leder till ökad toppstyrning och ökat beroende av finansiella medel av staten och övriga samhället. De enskilda medlemmarna i dagens partiorganisationer används i större utsträckning som kampanjarbetare och fotfolk i valrörelser än som medlemmar i rådslag om politikens innehåll. Belöningen till hårt arbete i valrörelserna är arvoderade uppdrag men med kravet om sträng lojalitet mot partiet.

Med liknande exempel som inom de politiska partierna kan vi ta område efter område vad gäller de gamla medlemsbaserade organisationerna. Vi kan fundera på vad detta innebär för demokratin.

Samtidigt som detta sker så ser vi hur det offentliga som driver offentlig sektor inte klarar av att sköta allt fler arbetsuppgifter. Fler lagar och förordningar med missriktad välvilja kräver mer resurser och skattemedel som inte finns. Det är nu det offentliga "lägger ut" viss verksamhet till extremt låga priser på de "ideella organisationerna". Det offentliga blir på så sätt en större administratör av civilsamhället. Det innebär inte lägre skatter utan ett försök att sköta allt ändå.

En tydligare uppdelning mellan det offentligas roll och de ideella organisationerna och nya strukturer som skapas är nödvändig. Varje gammal som ny ideell organisation måste kunna redogöra för hur mycket ekonomiska medel som kommer direkt eller indirekt från samhällets sida. Är man nästan helt beroende av samhällets stöd - rent ekonomiskt - för att driva sin verksamhet borde också insynen ligga i samklang med detta. Det är en anständighetskrav mot skattebetalarna.