måndag 19 augusti 2013

Det går inte äta kakan och samtidigt ha den kvar!

Vänstern blåser till strid om vinster i välfärdsbolag. Vänsterledaren upprepar hela tiden att vinster i välfärden är fult och skall förbjudas. Nästan två tredjedelar av de borgerliga väljarna anser att vinster i privat skattefinansierad välfärd ska återinvesteras i verksamheten. Stora delar av svenska folket håller alltså med om detta enligt opinionsundersökningar?
Bara 12 procent av samtliga väljare anser att vinstuttag ska vara tillåtet. Det visar en ny opinionsundersökning från Novus. Men det går en vattendelare mellan Alliansväljare och rödgröna väljare.  Åtta procent av Alliansväljarna anser att det inte alls ska finnas vinstdrivande bolag inom vård, skola och omsorg. Dock anser nära hälften, 48 procent av de rödgröna väljarna att det inte skall finnas vinstdrivande företag inom vård, skola och omsorg.
Av samtliga väljare anser endast 12 procent att vinstuttag ska vara tillåtet i privata skattefinansierade välfärdsföretag.

Aftonbladet hävdar att 11.000 ungdomar lämnades i osäkerhet. Jag har i tidigare blogg om just J-konkursen pekat på att endast 1 000 ungdomar var tvungen att söka annan utbildningsanordnare. Detta är en verklighet många gymnasieungdomar lever med i dag oavsett om det är en privat eller kommunal skola. Skolor läggs ned på grund av att ungdomskullarna sjunker och att allt fler flyttar till de stora städerna.

Att verksamheter läggs ned är inte konstigt när människor får välja. Att företag går i konkurs är också naturligt för det är ett sätt att rensa i floran. Frågan måste ställas om bolag inom vård, skola och omsorg inte skall kunna gå i konkurs? Om stora fonder skall byggas upp så är det i princip bara riskkapitalbolag som kan ta upp konkurrensen med kommunala skolor i dag. Förbjuder man att riskkapitalbolag att vara ägare så är det en återgång till det gamla monopolsystemet där endast kommunala skolor erbjöd utbildning.

Om man tolkar opinionen på rätt sätt så önskas garantier från investerarna att ta hand om befintligt elevunderlag som finns inskrivna på skolan då elevunderlaget viker.  En slags försäkring som innebär att man kan slutföra sin utbildning. Detta behöver inte vara på just den skola man går på men på den skolort man befinner sig. 

De krav som riktas om hårdare finansiell kontroll av friskolorna måste då även riktas mot kommunala skolor. Anledningen till att en hel del friskolor kan leverera de vinster som uppmärksammas i media beror på att tidigare kommunala skolor har drivit verksamheten med alltför vidlyftiga åtaganden. Friskolorna kan peka på goda resultat hos eleverna och lever upp till vad Skolinspektionen kräver. Likaså är de flesta friskolorna populärare att söka till än de äldre kommunala. Det kan tolkas som att friskolorna kan ge en mer adekvat utbildning än sina konkurrenter. 


Att tidigare kommunala skolor har slösat med skattemedel skall inte tas som intäkt för att förbjuda friskolor att verka. Tvärtom skall vi ha valuta för skattepengarna och strama åt där det behövs så valuta för skattepengarna slår igenom vare sig det är en friskola eller en kommunal dito.
Det finns nämligen en annan undersökning. En Demoskopmätning från maj, som visar att en stor majoritet av både moderaternas och social­demokraternas väljare tycker det är rätt att få välja äldreboende, vårdmottagning eller skola.
Man önskar valfrihet samtidigt som de företag som skall investera, riskera sitt insatta kapital inte ens skall få ränta på insatta pengar. Det är en ekvation som inte går ihop.
För valfrihet önskar man i Sverige. 92 procent vill kunna välja var de ska bo när de är gamla, 88 procent som vill välja sjukhus och 85 procent som vill att elever ska kunna välja mellan olika skolor.

Berätta om den investerare som ställer upp på att sätta in pengar i en verksamhet som inte får gå runt!
Skolinspektionen har att kontrollera kvalitén i de skolor som fått tillstånd att driva sin verksamhet. Oavsett om den är en så kallad friskola eller en kommunal. Skolinspektionen skulle kunna få fler uppgifter så elevernas fortsatta skolgång kan garanteras. I dag finns inte den kompetensen fullt ut hos Skolinspektionen.  

Friskolereformen har utvecklats med en skolpeng på hundra procent i stället för åttiofem, samtidigt som man förbjöd friskolorna att ta ut avgifter. På detta sätt har alla skolor lika förutsättningar att drivas i dag. Detta har socialdemokraterna försökt att ändra på. De införde stopplagen som innebar att varje län skulle ha minst ett sjukhus i offentlig regi, och att företag som drev vård inte fick göra vinst. Den togs bort av den nya borgerliga regeringen 2007. Detta kan mycket väl komma tillbaka efter nästa val. 

Frågan ställs av socialdemokratin om det offentliga inte alltid måste kunna erbjuda en viss bastjänst och service om aktörer försvinner från marknaden? 

Frågan är fel ställd. Om tillräckligt ersättning ges för att bedriva vård, skola omsorg så kommer privata näringsidkare alltid att kunna erbjuda goda tjänster till medborgarna. Historien har visat att det alltid blir dyrare att driva det i offentlig regi. Myndigheter och politiker måste hela tiden hålla koll på kvalitén i verksamheten och kontrollera att den sköts på rätt sätt. Detta oavsett om den bedrivs i offentlig regi eller privat.  

Valet 2014 ställs mellan vänsterns dogmatiska om ej vinstdrivande företag inom vård. skola och omsorg samtidigt medborgarna därtill önskar en valfrihet att kunna välja vem som skall vara utförare. Det går inte äta kakan och samtidigt ha den kvar!